Införande av vatten­skydds­områden

Människor och samhällen behöver rent dricksvatten både nu och i framtiden. Många ämnen är svåra att avlägsna i vattenverken och kan innebära att vattenverket behöver byggas om och nya reningstekniker införas. Att försöka hindra en för­orening vid källan är bättre än att rena vattnet efterhand.

Vattentäkten och en del av tillrinnings­området måste därför skyddas mot föroreningar. Läns­styrelsen eller kommunen kan förklara ett mark- eller vattenområde som vattenskydds­område för att skydda en grund- eller ytvattentillgång som används eller som i framtiden kommer att användas som vattentäkt.

Många intressenter berörs när man inrättar ett vattenskyddsområde. När ett vattenskyddsområde införs börjar särskilda föreskrifter gälla för de fastighetsägare och verksamheter som bor eller verkar i eller i närheten av det skyddande området. En vattenskyddsföreskrift gäller även verksamhetsutövare som befinner sig utanför skyddsområdet. Om en verksamhet utanför ett skyddsområde kan bidra till att en skyddad vattenförekomst förorenas är verksamhetsutövaren skyldig att iaktta hänsyn till vattenskydds­området.

Det är viktigt att ta hänsyn till risker som kan påverka vattenkvalitén negativt. Det kan handla om exempelvis jord- och skogsbruk (gödselhantering och upplag av skogsprodukter), upplag och fyllnadsmassor, grävning, schaktning, täktverksamhet, värmepumpar, avloppsanläggningar, väghållning, cisterner eller hantering av kemikalier och bekämpningsmedel.