Utmaningen

Allt färre ska försörja fler

Sveriges kommuner står inför en stor utmaning och Krokom är inget un­dan­tag. Välfärden i vårt land är hårt prövad och det är viktigare än någonsin att identif­iera vägvalen för att klara av att möta förväntningarna.

Utmaningarna i kommunerna ser i mångt och mycket likadana ut. Demo­grafin, med allt fler äldre och yngre ökar kraven på välfärds­tjänster. In­veste­rings­behoven växer. Bristen på arbetskraft ökar i både offentlig och privat sektor. Ökade förvänt­ningar på välfärden är en annan ut­maning som kommer som en följd av en förbättrad ekonomi.

År 2016 tog Krokoms kommun fram en långsiktig finansiell analys med stöd av PwC. Analysen visar att glappet mellan intäkter och netto­kostnader år 2030 kommer vara 33 procent om ingenting görs. Det mot­svarar 276 miljoner kronor.

Tillsammans med dig som bor här
vill vi nu ta det här arbetet vidare.

Krokoms kommun har fantastiska förutsättningar för att fortsätta ut­vecklas till en plats där många trivs, bor och arbetar. Kommunens tillväxt­strategi ligger till grund för det målmedvetna arbetet mot en blomstrande kommun som kan ta vara på de stora möjligheter som finns men också hantera ut­maningarna. Tillsammans med dig som bor här vill vi nu ta det här arbetet vidare. I hela vår kommun lever människor med idéer och visioner som kan förverkligas. Målet är ett samhälle som blomstrar och erbjuder framtidstro för våra barn och unga.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har identi­fi­erat ett antal trender som kommer påverka kommuners, landstings och regioners uppdrag under de kommande tio åren. Här beskriver vi några av de viktigaste och största utmaningarna som vi ser att Krokoms kommun står inför.

Ökade välfärdskostnader

Ökade välfärdskostnader

Ekonomin i Sveriges kommuner försämras de kommande åren. Huvud­skälen är en förväntad avmattning i konjunkturen och att andelen barn och äldre ökar. Samtidigt medför den växande be­folkningen fortsatta investeringsbehov. Det innebär att behovet av prioriteringar, innovation och samarbete ökar för att klara välfärds­uppdraget.

Inves­te­rings­takten är hög i många svenska kommunerDen snabba befolkningstillväxten och en förändrad demografi förklarar till stor del att inves­te­rings­takten är hög i många svenska kommuner och förväntas öka ytterligare under kommande år. Det gäller även Krokoms kommun som planerar investeringar för x miljarder åren 2019–2035. Behoven gäller allt från en utbyggnad och bättre anpassad försörjning av vatten och avlopp till resurser till äldreomsorg, LSS och skola på olika nivåer.

Allt fler unga och äldre

Allt fler unga och äldre

Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demo­grafiska utveck­lingen. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barn­omsorg, sjuk­vård och äldre­omsorg varierar över tiden beroende på be­folkningens storlek och ålders­samman­sättning.

I Sverige blir vi fler samtidigt som vi blir allt äldre.

I Sverige blir vi allt fler samtidigt som vi blir allt äldre. Konse­kvensen av en mindre andel i arbetsför ålder är att färre ska försörja fler framöver. I Krokoms kommun förväntas andelen äldre över 80 år öka med 57 procent mellan 2018 och 2030. Det är viktigt att veta eftersom de allra äldsta belastar välfärden mer än någon annan grupp. Även barn och unga kräver betydligt mer av kommunens resurser jämfört med personer i arbetsför ålder.

Ökade förväntningar

Ökade förväntningar

När människors ekonomi förbättras och informationen, kun­skapen och tillgäng­lig­heten ökar stiger också förvänt­ning­arna på välfärden. Ny teknik har skapat nya arenor vilket ytterligare skruvar upp för­väntningarna på tillgänglig­het och snabbhet. Digita­l­iseringen med ständig upp­kopp­ling till internet och sociala medier erbjuder nya möjligheter för människor att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser.

Risken att den som ropar högst också får mest är högst reell.Kostnaderna i kommuner och landsting har länge ökat snabbare än vad befolk­nings­utvecklingen kan förklara. Trots att många reformer har genom­förts som i flera avseenden förbätt­rat väl­färden på­verkas bilden av välfärden mest av det som fungerar mindre bra. Genom det miss­nöje som skapas ökar också för­väntningarna på nya reformer och lös­ningar. Parallellt med stigande förvänt­ningar på väl­färd­en finns det också de som inte ställer några krav alls och har låga förvänt­ningar på kommuner och landsting. Risken att den som ropar högst också får mest är högst reell.

Konkurrens om arbetskraft

Konkurrens om arbetskraft

Befolkningsföränd­ringar med allt fler äldre och unga leder till att antalet anställda i välfärds­tjänst­erna behöver öka med knappt 200 000 personer fram till och med år 2026*. Antalet personer i arbets­för ålder ökar inte alls i samma utsträckning.

Konkurrensen om framför allt lärare, socionomer och sjuk­sköterskor har ökat i takt med stora pensionsavgångar, allt fler yngre och äldre och en brist på utbildad personal. Glädjande nog finns ett stort intresse för dessa yrken bland ungdomar. Kommunens utmaning är att ta vara på det stora intresset och erbjuda en bra arbetsmiljö och möjligheter till en långsiktig professionell utveckling.

Rörligheten på arbetsmarknaden ökar, både geografiskt och mellan sektorer och enskilda arbets­givare. Arbetsmarknads­områdena blir större i takt med att kommuni­kationerna förbättras. Även människors inställning har förändrats – fler kan tänka sig att röra sig över större geografiska områden och fler pendlar.

Också rörligheten mellan arbetsgivare och sektorer ökar. Den generation som nu gör entré har vuxit upp med en stor grad av valfrihet och kommer sannolikt att byta arbetsgivare betydligt oftare än tidigare generationer.

Vi gör plats för din växtkraft!

I Krokoms kommun vill vi att alla som jobbar här ska känna växt­glädje. Med det menar vi att det ska vara roligt att utveckla och utvecklas. Därför tycker vi att det är viktigt att vara öppna och lyssna på varandra. På så sätt tas allas kompetens till vara. Vi gör plats för din växtkraft!

* Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden, Rekryteringsrapport 2018, SKL

Minskat lokalt och regionalt handlings­­utrymme

Förtroendevalda i kommuner, landsting och regioner ser att hand­lings­utrymmet förändras. Styrning från nationell nivå och från EU ökar, ofta med detaljerade krav, när det gäller tjänsternas utbud, om­fattning och utformning.

Det finns krafter som verkar i motsatt riktning.När individuella rättigheter definieras av nationell lagstiftning begränsas möjlig­heterna att utforma lokala lösningar. Med­borgare vill att välfärden ska vara likvärdig och rättvis över hela landet, men vill samtidigt påverka den lokalt. En ekvation som är svår att lösa. Mycket tyder på att rättighets­trenden förstärks. Önskan om valfrihet tillsammans med rättig­hets­tänkandet ut­manar kommuner och lands­ting, men kan också bli viktiga verktyg för medborgare som annars har svårt att göra sin röst hörd.

Det finns krafter som verkar i motsatt riktning. Nuvarande regering har tagit initiativ till att utveckla statens styrning av kommuner och lands­ting så att detaljstyrningen minskar och handlings­ut­rymmet för professionerna ökar. Likaså pågår en utveckling i flera kommuner och lands­ting för att ta tillvara brukares och patienters kunskap och erfarenhet och på så sätt skapa tjänster och service tillsammans.

Äldre kvinna blir omfamnad av sina busiga barnbarn

Meny