Akryl och miljö

Akryl kan innehålla flera problematiska kemikalier och förekommer sällan eller aldrig i miljö­märkta pro­dukter som Svanen, EU Ecolabel eller Bra Miljöval.

Akryl kan innehålla flera problematiska kemikalier. Det är en av de äldsta syn­tet­iska fib­rerna, ändå finns det lite information om dess miljöpåverkan. Det går åt mycket energi under hela till­verkningsprocessen, vilket gör att klimatpåverkan från akryl är högre än för de flesta andra textilier.

Akryl har mycket hög mot­ståndskraft mot ljus och används därför i kläder för utomhus­bruk. Däremot har akryl låg fuktabsorption, vilket kan leda till att textilen upplevs som ”statiskt” laddad.

Akryl har utvecklats för att likna ull. Det är känsligt för värme vid tvätt och stryk­ning och akrylplagg får ofta "noppor" på ytan. Akryltyg ska helst tvättas i 30 grader, men tål upp till 40 graders temperatur.

Bambu och miljö

Bambu och miljö

Miljöpåverkan från bambu handlar om energi och kemikalier vid fri­läggning av fibrer och om kem­ikalier vid tillverkning av textilen. Det finns bättre och sämre metoder för båda processerna.

Välj en textil som är miljö­märkt med Svanen, EU Eco­label eller Bra Miljöval. Då kan du vara säker på att produkten producerats på ett miljövänligt sätt från råvara till avfall.

Bambutextil är en naturfiber och används ofta i under­ställ och underkläder. De är lena mot huden och har god andningsförmåga och är fuktabsorberande.

Bambutextil finns till­gängliga i två olika varianter: textil tillverkade av naturliga bambu­fibrer och textil till­verkade av bambuviskos.

Bambuviskos tillverkas på samma sätt som annan viskos av cellulosabaserade fibrer, vilket kräver stora mängder kemikalier. Detta är ett stort problem både för miljön och för de anställda på fabrikerna. Bambu­produkter i lyocell är ett miljömässigt bättre val på grund av att tillverknings­processen kräver mindre energi och kemikalierna återvinns.

För att framställa naturlig bambu frigörs fibrerna fur bambustjälkarna på samma sätt som från lin och hampa, vilket kräver viss bear­betning. Detta kan ske antingen på mekanisk eller på kemisk väg. Det första alternativet kräver antingen manuell bearbetning eller energi. Det andra alterna­tivet kräver kemikalier.

Bomull och miljö

Bomull och miljö

Den vanligaste textil­fibern är bomull som står för nära hälften av världens textil­produktion. Tillverk­ningen kräver mycket vatten och kemikalier och bara cirka 2 procent av all odlad bomull är ekologisk.

Bomull finns i nästan alla typer av hemtextil och kläder. Dess goda material­egenskaper och förhållande­vis låga pris är grunden för den omfattande använd­ningen.

Vid odling av bomull används i genomsnitt drygt 9 000 liter vatten för att producera 1 kg bomull. I värsta fall går det åt över 20 000 liter. Den stora vatten­förbrukningen är särskilt allvarlig då produktionen ofta sker i torra områden med brist på färskvatten. Kemikalierna i produktionen försämrar kvaliteten på vattnet som sedan används av lokalbefolkningen. Den största miljöpåverkan av vattenanvändningen sker vid bevattningen av bomulls­odlingen och när vi tvättar bomullsplagget.

Farliga ämnen vid bomullsodling

Stora mängder farliga ämnen används vid bomull­sodling. Bekämpningsmedel används för att minska angrepp från skadeinsekter och ogräs och gödnings­medel tillförs så att man får fram mer bomull på samma markyta. Kemikalierna skadar ofta levande organ­ismer. Andra effekter är att naturliga kretslopp påverkas och ekosystem kan förlora viktiga funktioner samt att markkvaliteten försämras. Utöver detta kan farliga ämnen allvarligt påverka plantagearbetarnas hälsa.

Oklart om risker med genmodifierad bomull

Odlingen av bomull upptar bara 2,5 procent av jordens odlade åkermark, men förbrukar cirka 25 procent av den totala mängden in­sektsbekämpningsmedel. En omdiskuterad möjlighet att minska mängden be­kämpningsmedel är genom produktion av genmodifierad (GMO) bomull, vilket sker i stor utsträckning redan idag. Det är däremot oklart vilka nya risker den gen­modi­fierade grödan kan medföra.

Miljömärkt produkt av ekologisk bomull

Vid odling av ekologisk bomull används avsevärt mindre bekämpnings- och gödnings­medel än vid odling av vanligt odlad bomull. Att en produkt består av ekologiskt odlade fibrer utesluter inte att farliga ämnen används vid färgning och andra processer i tillverkningen. Vill du vara säker på att produkten är fri från skadliga ämnen ska du välja en miljömärkt produkt av ekologisk bomull.

Framförallt när det gäller kläder för barn och gravida finns ofta miljömärkta ek­ologiska alternativ, medan utbudet är betydligt mindre för övriga konsumenter.

Lin/hampa och miljö

Lin/hampa och miljö

Lin och hampa är naturfibrer. Odlingen av lin och hampa kräver mindre konst­gödsel och bekämp­nings­medel än bomull.

Lin och hampa har en mycket lång historia i Europa. Lin har traditionellt använts till kläder medan hampa har använts till framförallt rep och säckar. Linkläder har ofta hög kvalitet och håller länge.

Välj lin eller hampa som är miljömärkt med Svanen, EU Ecolabel eller Bra Miljöval. Då kan du vara säker på att produkten prod­ucerats på ett miljö­vänligt sätt från råvara till avfall.

I Sverige odlas idag ytterst lite lin, men förutsätt­ningarna är gynnsamma när det gäller klimat och vatten­tillgång. Även hampa kan odlas, men det har varit förbjudet på grund av den växtsläkting som används för droger.

Kräver mindre bekämpningsmedel än bomullsodling

Den totala miljöpåverkan från produktion av lin och hampa är likartad. Odlingen kräver mindre konstgödsel och framförallt mindre be­kämpningsmedel än till exempel bomulls­odling. De växer också bra i områden med kallare klimat som ofta har bättre tillgång på vatten och fälten behöver inte konstbevattnas. Båda växterna är tåliga och snabb­växande och kan växa på näringsfattiga jordar.

Att frigöra fibern ur stjälkarna ur lin och hampa­växten kan göras antingen genom mekanisk bear­betning, vilket kräver mycket energi, eller på kemisk väg. Eftersom energi­produktion leder till utsläpp av växthus­gaser blir totala klimat­påverkan per kilo tyg lika högt eller högre för lin och hampa än för bomull och polyester. Det beror helt på hur elektri­citeten produceras - om den tillverkas med kolkraft kan klimatpåverkan vara dubbelt så stor som för bomull.

Polyester och miljö

Polyester och miljö

Polyester är den helt dominerade konst­fibern vid textil­produktion. Den är oftast gjord av fossil olja som inte är för­nybar och fibern kan inte brytas ned på naturlig väg i naturen.

Polyester är en konstfiber och används i allt från träningskläder till silkes­liknande klännings­tyger och möbeltyger. Det är också mycket vanligt att polyester och bomull används i blandade textilmaterial.

Det finns miljö­märkt polyester från återvunnet material.

Tre gånger mer energi för att producera polyester

Miljöeffekter från polyester skiljer sig till viss del från bomull. Polyester är en typ av plast som tillverkas ur petroleumprodukter, till exempel olja och naturgas. Såväl utvinningen av oljan eller gasen som själva prod­uktionen av polyester är mycket energikrävande. Det behövs tre gånger mer energi för att producera fibrer av polyester än av bomull.

Klimatpåverkan från polyester

Råmaterialet i polyester kommer i regel från fossila källor, men miljöpåverkan kan minskas om polyestern tillverkas från återvunnet material. Det kan vara åter­vunna PET-flaskor och spill­material från textil- och plastproduktion. Då kan energianvändningen i till­verkningen av fiber minska med uppåt 70 procent. Det finns även kommersiella aktörer som återvinner polyesterfibrer från be­gagnade tyger, men det saknas oberoende in­for­mation om miljöpåverkan.

Mycket lite vatten används vid tillverkningen. Polyester har inte samma kemikalie­problematik som bomull vid produktion av fibrer efter­som det inte är en odlad fiber.

Utsläpp av små plastbitar till havet

Polyester och andra plast­baserade textilier som polyamid, akryl med flera leder till utsläpp av mikro­plaster i hav och vattendrag, oavsett om det är åter­vunnet material eller inte. Ut­släppen är större för fleece­material än andra plast­baserade textilier på grund av att kon­struktionen är lösare vilket gör att fiber­delar lättare släpper från materialet. Hur detta på­verkar miljön vet man inte ännu.

För att som konsument minska mängderna mikro­plastpartiklar som släpper vid tvätt kan man överväga att vädra istället för att tvätta om textilen inte är hårt smutsad. Använd tvättpåse och fyll maskinen ordentligt. Använda flytande tvättmedel istället för pulver och att tvätta i lägre tempe­raturer minskar också slit­aget på produkten. Det bidrar till att mindre mängd mikropartiklar släpper.

Ull och miljö

Ull och miljö

Miljöpåverkan av fårull beror på hur fåren föds upp och hur eventuella skadedjur på fåren bekämpas.

Ull har framförallt en värme­isolerande egenskap. Den är också naturligt smutsav­stötande och har brand­skyddande egenskaper. Ull används i allt från under­kläder till kappor och möbel­tyger.

Försök att i första hand köpa miljömärkta ull­produkter och i andra hand eko­logisk ull. Köp "mulesingfri" ull, så vet du att fåret inte utsatts för plågsamma ingrepp.

Miljöpåverkan beror mycket på i vilket land ullen producerats

Ull kan produceras från flera olika djur där får är den vanligaste sorten. Den största produktionen av fårull sker i Kina, Australien och Nya Zeeland, men finns i ett hundratal länder. Miljö­påverkan beror mycket på i vilket land ullen producerats. Uppfödningen av fåren ger även utsläpp av klimatgaser.

Att låta får beta skapar öppna landskap, vilket är en förutsättning för många arter av insekter och fåglar. Men alltför många djur på begränsad yta leder till överbetning, vilket har skapat stor skada. Jorden förlorar då sitt skyddande växtlager och det leder till ökad erosion. När jord spolas bort försvinner möjlig­heten för nya växter att slå rot och området blir allt kargare.

Ullen doppas i bekämpningsmedel

Ullen från fåret innehåller ofta parasiter som tas bort genom att ullen doppas i bekämp­nings­medel. Det kan i värsta fall stanna kvar tills du använder plagget. Den största negativa påverkan av detta är på de som arbetar inom produktionen av ull.

Miljön påverkas också när ullfett avlägsnas, vilket kräver stora mängder varm­vatten och tvättmedel.

Mulesingfria produkter

Djurskyddet är ytterligare en aspekt. ”Mulesing” är en metod för att stoppa an­grepp från blåflugor på får genom att man klipper bort hud runt analöppningen. Ingreppet är oerhört plåg­samt för djuren. Bruket av mulesing har minskat kraftigt på senare år tack vare att många företag ställer krav på sina leverantörer.

Viskos/lyocell och miljö

Viskos/lyocell och miljö

Viskos och lyocell görs på naturfibrer. Lyocell är ett mer miljö­vänligt alternativ än viskos på grund av tillverkningsmetoden.

Tyger av viskos och lyocell är starka och tvättåliga och har god förmåga att trans­portera fukt. De blandas ibland med bomull, lin och polyester.

Viskos är en konstfiber baserad på naturprodukter (så kallad regenatfiber) och står för ungefär 6 procent av den årliga världs­produktionen. Viskos produceras av cellulosa från björk, eukalyptus eller bambu och är en bomulls­liknande fiber.

Viskos framställs på kemisk väg

För att producera viskos går det åt mer kemikalier än för de flesta andra textil­material, vilket kan vara ett stort problem både för miljön och för de anställda på fabrikerna. An­ledningen är att viskos framställs på kemisk väg.

Lyocell är ett mer miljö­vänligt alternativ än traditionell viskos, då kemikalierna återvinns i tillverkningsprocessen och tillverkningen kräver mindre energi. Lyocell benämns ofta som Tencel, vilket egent­ligen är ett varumärke.