Lina Shkurynska är läraren som fick bli elev igen när hon flydde sitt land då Ryssland invaderade Ukraina. Nyckeln för att kom­ma in i svenska samhället var språket och Lina har numera de bästa lärarna, nämligen barnen på Kvarnbackskolan i Krokom.

Lina har precis avslutat skoldagen på Kvarnbackskolan i Krokom, hon ska snart ta bussen till Östersund där hon bor. Sedan tre veckor tillbaka arbetar hon på skolan som studiehandledare för ett barn från Ukraina. Det här är hennes första jobb sedan hon flydde till Sverige i augusti förra året.

– Jag är så glad, genom jobbet har jag en chans att utveckla mig och att det dessutom liknar jobbet jag hade i Ukraina är ännu bättre, säger Lina på svenska.

Under hela intervjun pratar hon svenska, det är bara ordet panikångest som måste googlas fram. Det allra svåraste med kriget för henne är saknaden efter hennes mamma och syskon. Men också att kunna hantera oron.

– Det är svårt för mig eftersom de är kvar i Ukraina. Ibland känns det okej och ibland får jag panikångest. Det är jobbigt för mig att höra ljudet av flyg­plan eftersom det var så kriget startade, säger hon.

Lina är lärare och hade arbetat som det i sex år när Rysslands invasion av Ukraina inleddes 24 februari 2022. Lina väcktes av sin kusin tidigt på mor­gonen i staden Zhytomyr där hon hade sin lägenhet. De började packa ihop sina saker samtidigt som hennes mobil ringde oavbrutet, det var hennes elever som undrade om de skulle gå till skolan den här dagen. Det blev aldrig så, eleverna återvände aldrig till skolan utan den bombades några veckor senare. Lina och de andra lärarna hade distansundervisning för eleverna fram till förra sommaren när Lina flydde till Sverige. På skolan i Zhytomyr där Lina undervisade gick 1 200 elever, på Kvarnbackskolan i Krokom går 70 elever.

– Det är stor skillnad mellan mitt jobb i Ukraina och i Krokom, här har jag en enda elev som jag hjälper, i Ukraina hade jag en hel klass, säger hon och skrattar.

Här har barnen mer frihet och de har till
och med en egen skoldator.

Lina ser tydligt vilka skillnader det är på den svenska skolan och den ukrainska.

– Här har barnen mer frihet och de har till och med en egen skoldator. Här finns fler möjligheter för barn, säger hon.

Kanske för henne själv också.

– Nu tror jag att jag kan stanna i Sverige, i framtiden hoppas jag att min mamma och mina syskon kan komma hit, säger hon.

Linas riktiga läromästare på skolan är eleverna.

– Det var svårt från början, allt var nytt för mig och jag vet inte hur allt funkar här, men jag lär mig. Barnen förklarar språket för mig och jag har snälla och hjälpsamma kollegor, säger hon.

Nu tror jag att jag kan stanna i Sverige, i framtiden hoppas jag att min mamma och mina syskon kan komma hit

För Lina har det alltid varit självklart att arbeta med barn, därför hoppas hon få fortsätta arbeta på skolan till hösten.

– Kanske är det barnens världsbild jag gillar, allt är så enkelt för dem. För en vuxen är det mesta svårt i livet, medan barnen har svaret på alla svåra frågor, säger hon.

Susanne Kvarnlöf