Varje del av Krokoms kommun är unik och har sina speciella styrkor. Det ska vi se till att ta tillvara. Tillsammans med er som bor här ska vi se till att skapa förut­sätt­ningar för inflyttning och livskraft i hela kommunen.

Krokoms tillväxtstrategi har som övergripande mål att år 2030 ska kommunen ha minst 16000 in­vånare. Strategin är ett levande dokument och ska revideras under våren. En fråga som diskuteras är varför vi ska nöja oss med 16000, varför inte höja ribban och satsa ordentligt?

– Vi har räknat på vad en större ökning skulle innebära i investeringar och det ser ut som att det på sikt lönar sig om vi skulle höja till exempelvis 18000 invånare. Klart är i alla fall att vi ska satsa på att locka fler att bosätta sig någon stans i Krokoms kommun, säger Jonas Törngren, kommun­direktör.

Nära nio av tio svenskar bor i tätorter. Strömmen av människor som har flyttat från landsbygd till stad har varit stor de senaste decennierna, men samtidigt är det nästan lika många som flyttat i motsatt riktning – tillbaka till landsbygden.

– Just nu sker det en rörelse från stad till land och målen i Agenda 2030 blir allt mer angelägna och väsentliga. Det innebär att kommuner som Krokom blir ännu mer attraktiva när det gäller var man väljer att bosätta sig. Det ska vi ta vara på och göra något bra av, säger Jonas Törngren.

Krokoms kommun har massor att erbjuda personer som
vill välja bort stressen i storstaden mot en lugnare tillvaro
på landet.

Krokoms kommun har en positiv befolkningsutveckling, som vid årsskiftet 2018/19 uppgick till 14925 personer. Den största tillväxten har skett i de Östersundsnära områdena Ås, Dvärsätt och Rödön där nya bostadsområden tillkommit under de senaste åren. Men hela Krokoms kommun har massor att erbjuda personer som vill välja bort stressen i storstaden mot en lugnare tillvaro på landet.

– Idag behöver vi inte åka till staden för att shoppa eller ta del av det kulturella utbudet. Det kan vi ordna genom att vi lever i en digitaliserad värld. Allt fler yrken går också att utföra från vilken plats som helst, säger Jonas Törngren.

Höstens medborgardialoger på flera platser runt om i kommunen resulterade i ett omfattande un­der­lag när det gäller att få en bild över de olika kommundelarnas styrkor och svagheter. För att få ytterligare kunskap har statistik samlats in, främst från Statistiska centralbyrån. Arbetet har resul­terat i fem rapporter, en för respektive kommundel i Krokom.

Det är näringslivskontoret som har tagit fram och sammanställt rapporterna och Anna-Carin Svedén, näringslivschef, säger att de innehåller en hel del intressant information.

– Medborgardialogerna gav viktig information men vi kände att vi behövde gå lite djupare. Med hjälp av det vi nu vet om kommunens olika delar kan vi gå vidare och planera riktningen framåt, säger hon.

...en plats där det bubblar, där en mängd olika initiativ
tar plats och där det finns ett otroligt engagemang för utveckling.

Rapporterna fokuserar på kommundelarna Hotagsbygden, Föllinge/Laxsjö, Offerdal-Rönnöfors, Ås-Rödön-Aspås och Trångsviken-Alsen. Varje kommundel har sina styrkor och gemensamt är det stora engagemanget och kraften som finns. Kristina Ernehed är en av de röster i rapporterna som beskriver sin hembygd. Hon bor i Kälom och hon beskriver Offerdal som en plats där det bubblar, där en mängd olika initiativ tar plats och där det finns ett otroligt engagemang för utveckling. Maritha Grelsson som bor i Rötviken lyfter fram lugnet som den stora lyxen, hon säger att ihjäl­aktiverad kan man få bli någon annanstans. Här får man landa och hinna reflektera. Det är en lyx idag och den lyxen kan Hotagsbygden bjuda på.

Anna-Carin Svedén säger att kommunen har ett viktigt arbete framför sig när det gäller att ta vara på den här kraften.

– Just nu arbetar vi med att planera inför framtida medborgardialoger. Det är av yttersta vikt att vi är lyhörda och lyssnar noga på våra medborgare. Utmaningen blir att få pengarna att räcka till alla goda idéer som kommer fram, det är så mycket vi skulle vilja göra, säger Anna-Carin Svedén.