Artikeln kan vara inaktuell

Växtkraften sjuder
i Offerdal

Två män resonerar i en bergssluttning

Bert-Ola Bångman, projektmotor, och arkitekten Nils Johansson diskuterar på platsen där husen är tänkt att byggas.

Just nu sjuder det av växtkraft i Offerdal. Projekt Kaxås har på kort tid fått igång arbetet ordentligt för att locka nya med­borgare till Krokoms kommun. Projektets storlek har medfört en översyn av kommunens rutiner och processer för att hitta snabbare och smidigare sätt att jobba över de organisatoriska gränserna.

- Vi behöver se över vårt sätt att arbeta för att an­passa oss till de nya krav som omvärlden ställer. Projektets storlek har tvingat fram en positiv förändring och det kommer både vi och våra med­borgare att ha nytta av på många olika områden fram­över, säger kommundirektör Jonas Törngren.

Målet för Projekt Kaxås är att bidra till att stoppa av­folkningen i bygden och genom en storskalig satsning på nya bostäder ska de vända trenden. Jonas Törn­gren är väldigt glad för den här satsningen.

­– För kommunen kommer det verkligen rätt i tiden, vi behöver fler medborgare för att kunna få bukt med vår ekonomi på längre sikt. Kommunen kommer att be­höva medborgarnas engagemang och här är Projekt Kaxås verkligen en förebild, säger han.

Detaljplanen garanterar helt enkelt att vi hittar de bästa lösningarna för hela området

Området där Projekt Kaxås vill bygga ligger utanför detaljplanerat område. Mot bakgrund av att det handlar om ett fyrtiotal nya hus så är det nödvändigt att detaljplanen tas fram innan byggloven be­viljas. Andreas Sundelin är byggnadsinspektör och han för­klarar varför det är viktigt att ha detalj­planen färdig innan projektet rullar vidare på allvar och husen börjar byggas.

– Risken med att bevilja ett bygglov innan detalj­planen har vunnit laga kraft är att det i ett senare skede kan sätta stopp för lösningar som resten av om­rådet behöver. Detaljplanen garanterar helt enkelt att vi hittar de bästa lösningarna för hela området, förklarar Andreas Sundelin.

Krokoms kommun har en nära dialog med projektet för att säker­ställa att tempot blir så högt som möjligt.

Projekt Kaxås håller ett högt tempo och vill helst att de första husen ska börja byggas redan våren 2020. Krokoms kommun har en nära dialog med projektet för att säkerställa att tempot blir så högt som möjligt. Elin Novén är planarkitekt och också den som an­svarar för den nya detaljplanen i om­rådet. I just det här fallet är det inte kommunen som tar fram allt underlag som behövs utan det ansvarar projektet för. Kommunens roll är att granska underlaget och säker­ställa att de revideringar som eventuellt behövs inför samrådsfasen också görs.

– Det är ett stort projekt och det är jätteviktigt att vi har ett nära samarbete med projektgruppen. Efter­som de har tillgång till de kunskaper som krävs inom projektet blir det smidigare om de gör planarbetet själva. Men det krävs täta avstämningar med oss för att inte tappa fart, säger Elin Novén.

Faktaruta

Faktaruta

Området

Området som ska exploateras berörs av miljö­balkens bestämmelser om riksintresse för kultur­miljö och brukningsvärd jordbruks­mark. Det kommer att krävas utredningar och skäl till varför den marken ska tas i an­språk för byggnation.

Det är väldigt brant där husen ska byggas vilket ställer större krav, bland annat när det gäller vägen genom området. Det finns risk för ras och skred och därför är en utredning nödvändig.

Vägsamfälligheten Kaxås S:12 och S:1

Projektområdet klyvs av en gammal väg­sam­fällighet, Kaxås S:12. Vägen har inte an­vänts på många år, men det måste utredas vilka ägare som finns. Risken finns annars att en ägare överklagar projektet i ett sent skede vilket skulle få stora konsekvenser för tidplanen med mera.

Tidplan för planarbetet

Under hösten 2019 görs de utredningar som behövs och planhandlingar upprättas. Sam­rådet, då synpunkter samlas in från berörda sakägare, myndigheter och organisationer, är runt årsskiftet. Tiden för samråd är normalt tre veckor.

Därefter uppdateras planen utifrån de syn­punkter som har kommit in, det steget kallas för gransk­ning. Tiden för det är normalt sett tre veckor. I det här fallet är det kommun­full­mäktige som antar planen och mål­sätt­ningen är att beslut ska fattas på majmötet.