Kommunstyrelsens ordförande, Maria Jacobsson, ser bostadsförsörjning som en viktig del när nu Krokom blickar mot framtiden. Här ger hon också bakgrunden till nya befolkningsmålet.
– Vi ser att vi kan ta ett större ansvar, säger hon.

Vi kan se på kommunal tillväxt i flera olika perspektiv. Det vanliga är att vi fokuserar lokal tillväxt och att vi mäter det ekonomiska resultatet eller den ekonomiska aktiviteten. Sysselsättning, eller antalet arbetstillfällen, är ett annat ofta förekommande mått. Men befolkningstillväxt är kanske det mest frekventa sättet att beskriva tillväxt i en kommun. Befolkningstillväxt betraktas som viktigt för att ge grogrund till lokal ekonomisk tillväxt. Det är fler invånare som den politiska ledningen för regionen tar sikte på, men också i Krokom är det viktigt när de långsiktiga målen nu formas.

För Krokoms del handlar målbilden om ökad tillväxt fram till 2035. Då ska kommunen vara runt 19 300 kommuninvånare.
– I länet har Samling näringsliv och Östersunds kommun gått fram med att vi ska vara 200 000 invånare. Det målet, är en av bakgrunderna till att vi valt vårt befolkningsmål, hur vi ska bidra till totalen säger Maria Jacobsson, S, kommunstyrelsen ordförande i Krokom.

Det var så 19 300 började formas. Krokom är beredda att ta ett ansvar utifrån sin procentuella andel av länets invånare, baserat på dagens befolkning.
– Vi hamnade någonstans runt 19 000 invånare 2035 för att kunna säga att vi är en del av det som ska hända, säger Maria Jacobsson.

Det är kopplingen till kommunens platsvarumärke, 193 byar, som fick den politiska kommunledningen att till slut hamna på just 19 300 invånare.
– Vi behöver bygga en historia. Den story vi har just nu är 19 300, 193 byar. Det betyder ungefär 1,6 människa i tillväxt i varje by per år, när alla byar ska vara en del av det här, säger Maria Jacobsson.

1,6 invånare i tillväxt per by och år är ett perspektiv på hur vi ska nå målen för 2023, men det behövs en hel del till för att det ska hända. Maria Jacobsson förklarar:
– Dels måste vi bygga bostäder, för idag finns det inga lediga bostäder, annat än enstaka privata villor. Vi behöver bygga fler olika typer av bostäder. Det är en utmaning och vi behöver hitta samarbetspartners.
– Planarbete och förberedelse är också viktigt. Sånghusvallen är ett sådant område där vi ser att det flyttar in många människor. Men Sånghusvallen har inte gjort sig själv, det var en medveten strategi för cirka trettio år sedan, att köpa mark och ta fram planer.
– Vi har sagt att vi ska värdera när vi bygger. Vi behöver bygga på de ställen där vi får utväxling av de skolor eller annan infrastruktur som vi har. Vi delar på kostnaderna genom förtätning. Vi ska ta med rekreationsområden, spontanleksytor, övrig infrastruktur och service i all planering, avslutar Maria Jacobsson.

Patrick Rosenberg