Det är en tuff utmaning för den skola som strävar mot att bli en certifierad Generation Pep-skola. Arbetet inleddes våren 2021 och nu går man i väntans tider.
– Vi är jättespända, i slutet av mars får vi veta, säger rektor Tona Wörlén.

Generation Peps vision är att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjlighet och vilja att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det är kron­prinsess­paret som är initiativtagare till Generation Pep och sedan 2020 är det möjligt för skolor att bli certifierade Generation Pep-skolor. Tona Wörlén är rektor på Nyhedens skola och hon berättar att det var en självklar sak att påbörja arbetet för att klara kraven för certifieringen just eftersom fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor ger bättre förutsättningar för lärande.

– Vi bildade en arbetsgrupp med personal från olika yrkesgrupper och började med att göra en kartläggning utifrån modulerna i Pep-skola samt en elevenkät. Med utgångspunkt från den har vi vidtagit flera åtgärder och vi ser redan goda resultat, säger hon.

Att vara en Pep-skola innebär att sex olika kriterier ska uppfyllas. Dessa är aktiva raster, näringsriktig mat i skolan, fysisk aktivitet som en naturlig del av undervisningen, fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen, skol­måltiden som ett pedagogiskt verktyg och trivsamma måltider. En viktig ambition som skolan har är att få upp elevernas ögon för hur mycket tid de faktiskt ägnar åt sina mobiler och vikten av att äta hälsosamt och att få tid till sömn och motion.

– Vi jobbar bland annat med Anders Hansens bok Hjärnstark junior. Det märks att eleverna börjar reflektera kring det här med tiden och vad det ställer till med om man ägnar stor del av sin tid bakom den mobila/digitala skärmen. Målet är att hjälpa eleverna att hitta balans i den digitala världen, säger Tona Wörlen.

När det gälller fysisk aktivitet har ett flertal åtgärder vidtagits. Ett exempel är att alla lektioner som är längre än sextio minuter har en lärarledd rörelsepaus, ett annat att eleverna har fått lämna önskemål på rastaktiviteter. Nu finns det utepingisbord, volleybollnät, basketplan och kingrutor.

– Vi vet att barn och unga blir allt mer stillasittande, sover sämre, äter ohälsosam mat i högre utsträckning och att fler drabbas av psykisk ohälsa. Det arbete vi gör inom ramen för det här projektet ger viktiga vinster, säger hon.

Skolköket med kocken Fredrik Berglund i spetsen har haft en central roll i arbetet. Fredrik berättar att det har kommit många bra saker ur det här projektet. Ett exempel på en insats är att eleverna i sjuan har prao i skol­köket. Redan här läggs grunden för en lugnare och mer trivsam miljö.

– Vi har fått en väldigt bra samverkan mellan oss som jobbar i köket och övrig personal i skolan. Det innebär att vi lättare fångar upp elever som inte äter skollunch, säger han.

En annan insats som Tona berättar om är att skolan har fått ytterligare resurser för att kunna servera frukost till eleverna i nian de dagar de har nationella prov. På provdagen börjar eleverna med att äta frukost, därefter har de en lärarledd rörelseaktivitet innan de sätter igång med sitt prov.

– Allt för många elever kommer till skolan utan att ha ätit frukost och då är det såklart svårt att göra sitt bästa på provet. Det är första terminen vi har möjlighet att göra det här, säger Tona Wörlén.

Åsa Sjödin