Tina äter choklad varje dag och Christer har funnit natur­ens medicinskåp. Likt en pralin är byn Hälleberg liten med sina 35 bybor, men smak­en är fyllig och stor. Det är en familjär och passionerad by med en stor framtidstro och många företagare – och för chokladälskaren är det en ren njutning att besöka den.
#193byar #ByHälleberg

Chokladlukten får alla smaklökar att vakna till liv när man går in genom dörren till Tinas Pra­liner i Hälleberg. Bland uppdukat hembakt fika, egengjord glass i frysen med mjölk från det lokala lantbruket och med choklad i alla dess former kommer Tina Miinin med en stor bricka nygjorda chokladhjärtan.

– Chokladen är slut, nu väntar jag på leverans för jag ska göra femhundra till, säger hon.

Uppe på höjden i byn har Tina förverkligat sina stora drömmar om de små handgjorda och egendesignade chokladpralinerna. Hobbyn för tolv år sedan har utvecklats till en professionell verksamhet med anställda där pralinerna säljs i hela Sverige.

– Har man inte choklad så har man inte så mycket passion. Choklad är inte godis utan vardagsnjutning, säger hon och skrattar.

Har man inte choklad så har man
inte så mycket passion.

Det var kärleken som fick denna Värmlandstös att bli Jämtlandstaus, Tinas man är nämligen född i byn.

– Det var en stor omställning för mig att flytta hit eftersom jag hade växt upp i en asfalterad sandlåda, säger hon och skrattar.

Drömmen var att ha gångavstånd till jobbet, att kunna bo och verka på samma plats. I dag har hon 700 meter till jobbet. Tina äter minst fem praliner varje dag och hon har verkligen satt Helleberg på kartan eftersom det här är både ett omtyckt besöksmål och dessutom byns mötesplats.

– Hälleberg är gemenskap och här tar vi hand om varandra, säger Tina.

När jag kommer ut i skogen med
hundarna då kan jag vila

I skålen på bordet hos Christer Fransson ligger några av Tinas praliner. Christer är stammis och tycker att det är väldigt lyxigt att ha ett café nästgårds. Via en Blocketannons hittade han och Helena Börjesson för tio år sedan till gården i Blästersved dit ingen GPS hittar. De köpte gården och bor sedan två år tillbaka permanent här. Christer som drivit eget företag hela livet blev utbränd för några år sedan.

– Det här är en stor kontrast till vårt tidigare liv i Trollhättan, när jag kommer ut i skogen med hundarna då kan jag vila, säger han.

Läkaren som sjukskrev Christer sa att den enda medicin som fanns för honom var naturen. Nu bor han i den.