Vad får oss att slå?

Bild på kommundirektör Jonas Törngren

Det finns en sedan länge etablerad struktur som är välkänd och som alla man pratar med tycker är av ondo. Trots det hålls ämnet i det fördolda. Väldigt få är öppna om företeelsen och än färre är beredda att göra något åt problemet. Hemmet är vår borg och ingen annan ska bry sig om vad som händer där.
Strukturen det handlar om är våld i nära relationer och främst mäns våld mot kvinnor, som är den absolut vanligaste formen av våld i nära relationer.

Varför talar jag om struktur? Jo, det beror på att det yttersta våldet som utövas av män (som slutar i dödsfall) föregås av en mängd varningssignaler och allmänt accepterade handlingar som redan från skolåldern bejakar att en man kan behandla en kvinna illa. Det kan handla om att skämta sexistiskt och gärna med nedvärderande inslag kring det kvinnliga könet eller genom att med problematiskt språk objektifiera flickor. Det handlar också om att befästa traditionella könsroller där mannen är överordnad kvinnan. Att pojkar slåss hör dessutom till, ”det gör man ju i den åldern”, dvs pojkars sätt att lösa konflikter är med våld.

Varför gör vi inget? Varför är vi tysta? Varför låter vi gamla värderingar få råda på skolgårdar, i idrottsföreningar och i samhället i stort?

I själva verket utgör detta starten på den så kallade våldspyramiden och om vuxenvärlden inte ingriper eskalerar det snart till både trakasserier, hot och fysiskt och psykiskt utnyttjande. Därefter är steget inte långt till både våldtäkt, misshandel och psykiskt våld. Till sist kan detta alltså leda till mord eller dråp. År 2021 dödades 15 kvinnor av en man som var eller hade varit partner i ett närstående förhållande. Det utgjorde 63 procent av samtliga kvinnor som dödades det året. Motsvarande siffror för andel dödade män i ett parförhållande var fyra procent.

Varför gör vi inget? Varför är vi tysta? Varför låter vi gamla värderingar få råda på skolgårdar, i idrottsföreningar och i samhället i stort?

Samhället lägger ned oerhörda pengar på att ta hand om dem som drabbas. Bara i Jämtlands län räknar man med en samhällskostnad på över 500 miljoner kronor per år. Till detta kommer allt lidande för den utsatta kvinnan och hennes närstående, inte minst barnen.

Krokoms kommun har skakat hand med Länsstyrelsen och organisationen ”Män” för att genomgå utbildningar för att långsiktigt söka påverka utvecklingen av mäns våld mot kvinnor så att den går åt rätt håll. En kommun har många kontaktytor mot samhället och är därför en väldigt viktig aktör. Gamla strukturer tar tid att förändra och det är svårt, men det går. Om alla vill. Jag tänker att vi inte har råd att blunda längre.

Tomas Jonsson
  • Tomas Jonsson
  • Kommun­direktör
  • 0640 161 06

Meny