Hos oss i Krokoms kommun har alla medarbetare en huvud­roll. Joakim är drifttekniker och här berättar han om det vikt­iga samarbetet mellan renhållningen och fastighets­ägarna. Ett samarbete som ligger till grund för ett lyckat uppdrag.

Stannar sophämtning och slamtömning så sitter vi alla i skiten, men som det är nu är alla nöjda då det bara rullar på som det förväntas. Jag började jobba med avfall 2001 inom den privata sektorn. Våren 2019 började jag på renhållningen här på Krokoms kommun och trivs kanon! Vi är en liten enhet på sju personer som bemannar återvinningscentraler, sopbilar och administrationen.

För att vi ska ha möjlighet att lyckas med vårt uppdrag krävs dock att vägar är framkomliga och att kärl är utdragna och vända åt rätt håll. Detta är ett teamarbete mellan renhållningen och fastighetsägare som för det mesta funkar utan bekymmer. Jag får ofta frågor kring hur ofta man måste tömma slambrunnen, hur stor brunnen ska vara, hur man ser om den är tömd och var den ska placeras vid nybyggen. Jag är nog den enda på kommunen som får prata skit hela dagarna... Jag är jätteglad över alla samtal då man i ett tidigt skede kan hjälpa kunden att göra rätt från början, vilket leder till att slamtömmarens arbete underlättas och fastighetsägaren slipper betala för extraslang eller extratömning.

Vi är den avdelning på kommunen som har mest kundärenden. Jag tror det har underlättat en hel del att vi har infört ”tonval”, alltså att man får göra ett val då man ringer in till växeln och hamnar då hos en av experterna på området direkt.

Det är mycket på gång inom avfallsområdet! Regeringen har beslutat att alla kommuner ska erbjuda matavfallsinsamling från 2021. Detta gör att vi har fått en hel del att se över gällande sopbilar, sopkärl, rutter med mera. Ett annat nytt lagkrav gäller att insamling av förpackningar och tidningar ska erbjudas bostadsnära. Många tror att det är kommunen som har hand om detta. Detta är dock inte kommunens ansvar utan ett producentansvar. Kommande år kommer även textilinsamling att införas. Det är oklart om det blir kommunens ansvar eller ett producentansvar. Det känns viktigt eftersom idag motsvarar den svenska textilkonsumtionen cirka 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill säga 850 000 varvs bilkörning runt jorden.

Vi går alla en intressant framtid till mötes där vi tillsammans hjälps åt att minska klimatpåverkan så att jorden fortsätter att vara en bra plats för kommande generationer att leva på.