Nyheten har passerat sitt bäst före-datum

Earth Hour 2023 25 mars

Illustration för earth hour 2023

Släck – och höj din röst för planeten! 2007 grundade WWF en enkel symbolhandling för klimatet. Ett initiativ som innebar att alla lampor släcks under en timme, den sista lördagen i mars: Earth Hour.

I dag är det världens största klimatmanifestation med miljontals deltagare över hela jorden. Den symboliska nedsläckningen i stad efter stad, hus efter hus, rum efter rum kvarstår, men Earth Hour har blivit mycket mer än så.

Krokoms kommun släcker ner förvaltningsbyggnaden, par­ker­ingen med gångväg samt Kvarnback- och Hissmoskolan.

Förra året deltog en miljard människor i Earth Hour världen över. Det är enkelt, delta i världens största miljömanifestation för vår enda planet och släck lamporna på Earth Hour. Vill du göra mer? Anta våra uppdrag för planeten!

Delta i vår Earth Hour tävling fram till 22 april och gör uppdrag för planeten, kanske blir du en hotellmagnat eller en matsvinnsvägrare?

Delta i tävlingen - anta uppdrag

Under Earth Hour är en av de viktigaste sakerna du kan göra att reflektera över hur du själv kan ställa om till en mer hållbar livsstil. Ett sätt att göra det är att delta i tävlingen där du ska genomföra olika uppdrag.

På WWF:s hemsida hittar du mer information om tävlingen som går ut på att du ska utföra ett antal olika uppdrag. Ett uppdrag är att testa recept från receptbanken och ett annat är att agera mat­svinns­vägrare. Surfa in på WWW:s hemsida, skapa ett konto och sätt fart med uppdragen.

På WWF:s hemsida finns mer information och anmälningsformulär till tävlingen.

Gå till WWF:s hemsida och delta i tävlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tävlingen pågår till Earth day den 22 april. Vinnarna meddelas på WWF:s hemsida den 29 april.

Här hittar du fler tips på hur du kan delta i Earth hour Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fem grundpelare för Earth Hour

WWF:s fem B:n har varit med sedan starten av Earth Hour 2007. De förenar de olika komponenterna som påverkar vårt ekologiska fotavtryck, biologisk mångfald och klimat.

Tema Butiken

Tema Butiken

Dags att konsumera klokare! Halvera din påverkan från shopping, och för­dubbla dina miljösmarta vanor genom att använda cirkulära och digitala tjänster. På så vis kan du göra skillnad både för klimatet och den biologiska mångfalden.

Din konsumtion spelar roll

En allt större del av människans miljö­påverkan kommer från vår konsumtion av prylar som kläder, skor, möbler och elektronik­produkter. Vi måste minska våra ohållbara inköp och vår överkonsumtion, och istället börja bidra till en levande planet.

Varje sak du köper lämnar ett avtryck på planeten. I produktionen, som ofta sker i andra länder, används metaller, kemikalier, plast, tyg och trä – och allt har ett ursprung och en miljöpåverkan.

Dessutom används ofta vatten och produktionen släpper i regel ut föroreningar i miljön. Söt­vattensekosystem är känsliga för störningar och många arter av grodor och fiskar hotas av utsläpp.

Under produktionen används energi som oftast ger utsläpp av växthusgaser. Industrierna, där en stor del av allt vi köper produceras, står för nästan en tredjedel av världens energianvändning och släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som hela transportsektorn.

Den färdiga produkten paketeras och transporteras , och när den är färdiganvänd ska den skrotas eller återvinnas. Man brukar tala om en produkts livscykel. Varje steg i livscykeln bidrar, och allt sammanvägt ger ”Butiken” ungefär samma klimatpåverkan som utsläpp från transporter (se Tema Bilen).

Textilier och kläder som de svenska hus­hållen konsumerar ger upphov till mer än 4 miljoner ton CO2. Utöver att prylar och kläder ger klimatpåverkan, påverkar de också djur och natur. Resurser tas ofta från djurens livsmiljöer vilket påverkar negativt. Ett tydligt exempel är elektronikprylar där mycket av metallerna i kretskort och batterier kommer från skövlade regnskogsområden, vilket drabbar gorillor och schimpanser. Produktionen har dessutom ofta sociala konsekvenser för människor – både dem som arbetar i produktionen och dem som bor i närheten. Inte minst gruvindustrin är ofta förknippad med stora problem med arbetsmiljö, arbetsrätt och brott mot mänskliga rättigheter.

Även textilindustrin är en bransch med stora miljöproblem.

Illustration på en kundvagn

Tema Börsen

Tema Börsen

Minska utsläppen från ditt sparande, men öka ditt klimat­smarta och hållbara sparande. Ställ frågor och välj en bank, fond­förvaltare eller ett försäkrings­bolag som kan hjälpa dig. Ta del av tipsen här på sidan!

Du sparar dina pengar för en bättre framtid. Eller är det för en sämre? Vi är helt beroende av naturen, den biologiska mångfalden och ett gynnsamt klimat. Vet du hur dina spar­pengar påverkar den biologiska mång­falden? Och vet du om dina spar-, för­säkrings- och pensions­pengar investeras i olja och kol? Visste du att hundratals miljarder kronor av vårt svenska sparkapital är investerade i energirelaterade bolag främst inom kol, olja och gas?

Genom hela livet sparar vi pengar via fond-, försäkringsbolag och banker. Insättningar sker genom arbetsgivare och privat sparande till bland annat pension men även andra investeringar som bostadsköp och sparande åt barnen.

Vårt sparkapital förvaltas i aktier och värde­papper på finansmarknaden över hela världen, investerade i olika typer av verk­samheter. Genom det är vi alla delägare i en mängd bolag på världens börser. Många av dessa är verksamheter som bidrar till klimat­förändringar och minskad biologisk mångfald och därmed hotar förut­sättningarna för allt levande på vår jord.

Att vi placerar våra pensionspengar och investerar i fossilindustrin, förvärrar klimat­problematiken varje dag. Spararna riskerar dessutom att förlora en stor del av pensions­­kapitalets värde genom att placera i fossila tillgångar som inte kan användas om vi ska kunna förhindra katastrofala klimatförändringar.

Spar-, försäkrings- och pensionspengarna bör flyttas från fossiltunga bolag till hållbara investeringar. Investeringar i förnybar energi och energieffektivisering är nödvändiga för omställningen till en hållbar värld.

Länk till WWF:s hemsida och kapitalägarnas bidrag till Parisavtalet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Illustration på en portfölj med en oljedroppe

Tema Bostaden

Tema Bostaden

Halvera energianvändningen från din bostad, välj miljömärkt el och fördubbla ditt positiva bidrag genom att producera egen förny­bar el. Börja gärna med att se över belysningen!

Det här kan du göra för miljön hemma

Med enkla medel kan du minska ditt ekologiska fotavtryck från bostaden. Vi kan alla hjälpas åt att spara energi och hejda klimatförändringarna!

LED-lampor

Byt alla lampor till effektiva och bra LED-lampor.

Spara elen

Spara onödig elförbrukning genom att släcka lampor när ljuset inte behövs, dra ur mobilladdare när de inte används och stänga av apparater istället för att ha dem i standby-läge.

Spar på värmen

Täta kring fönster och dörrar med nya tätningslister så att värmen hålls kvar inne. Använd gärna tjocka gardiner att dra för på natten. Se till att inte möbler blockerar elementen.

Sänk värmen

Sänk värmen med en grad och ta på dig mer kläder istället.

Eko-tvätta

Tvätta i 30 eller 40 grader istället för 60 grader, så ofta som möjligt. Detta nästan halverar energianvändningen vid varje tvätt. Se också till att maskinen verkligen är fylld.

Spar på varmvattnet

Spara på varmvattnet, till exempel med hjälp av snålspolande kranmunstycken. Att diska i full diskmaskin sparar faktiskt energi jäm­fört med att diska för hand. Hur ofta och hur länge du duschar påverkar också energianvändningen.

Isolera gamla hus

Kolla upp möjligheten att tilläggsisolera om du bor i ett gammalt hus. Alla hus kan idag byggas eller renoveras till en standard där de genererar mer energi än de använder på ett år. Läs gärna mer om renovering av gamla hus hos Svenska Byggnadsvårds­föreningen.

Vilken el använder du?

Byt fossil värme och el mot förnybar från vind, sol, vatten, miljömärkt fjärrvärme och geotermisk energi, som bergvärme. Bor du på landet kan du med fördel elda med ved.

Välj vitvaror med bästa energiklass

Kyl och frys tillhör de produkter i hemmet som drar mest energi. Har vitvaror som är över tio år gamla, byt till nya med bästa energiklass (A+++) så kan du mer än halvera energiförbrukningen. Nya kylar och frysar har effektivare kompressorer och tjockare isolering.

Köpa saker och kläder

När du behöver köpa något nytt till hemmet, kolla först begagnatmarknaden. Försök välja saker av hög kvalitet som håller länge. Ta hjälp av miljö- och energimärkningen.

Börja producera egen förnybar energi

Att sätta upp egna solceller har blivit enklare då det inte längre kräver bygglov, och det gäller även för småskalig vindkraft. Du kan också köpa en tjänst som ser till att ström­förbrukning motsvarande din mobil eller dator blir solproducerad under 15 år. Dessutom kan du bli andelsägare i sol- och vindkraftverk. Bor du exempelvis i Umeå kan du hyra solpaneler som sätts upp på din bostad och ger billigare elräkning. WWF vill att sådana tjänster ska erbjudas över hela Sverige.

Engagera dig i miljöfrågor

Engagera dig i miljöfrågor och ställ krav på kommunpolitiker att vidta lokala åtgärder för att att energieffektivisera, stödja förnybar energi och minska klimatpåverkan på andra sätt.

Minska resor till jobbet

Jobba hemma någon dag i veckan om det är möjligt för dig, så undviker du onödiga transporter och ökar din produktivitet.

Släng inte mat

Minska matsvinnet genom att planera inköpen, förvara maten rätt och ta vara på resterna.

Välj klimatsmart transport

Cykla och åk kollektivt, gå gärna med i en bilpool eller använd lokala delningstjänster om det finns där du bor. Ska hushållet ha egen bil, välj el- eller biogasbil.

Illustration på hus

Tema Biffen

Tema Biffen

Uppgradera dina matvanor! Ät mindre men bättre kött, öka mängden gröna proteiner och sluta slänga ätbar mat – det vinner både du och planeten på.

Vår mat har enorm påverkan på planeten

Maten vi äter här i Sverige står för en tredjedel av hushållens klimatpåverkan (eller 16-22 procent av de totala konsumtions­baserade utsläppen). Produktionen av vår mat leder dessutom till att många djur och växter hotas, haven förorenas och jordens resurser ansträngs allt mer. Om alla på jorden skulle leva som vi gör i Sverige skulle vi behöva mer än fyra planeter.

Köttkonsumtionen ökar över hela världen. I Sverige äter vi i snitt 50–55 kg kött per person och år, vilket är ungefär dubbelt så mycket som på 1970-talet. Dock ser vi en svagt minskande trend sedan år 2014.

Det är dock inte den svenska kött­produktionen som ökat, utan köttet vi importerar. Den svenska köttproduktionen har faktiskt minskat sin miljöpåverkan. Man ska också komma ihåg att betande djur är en förutsättning för en rik biologisk mång­fald i det svenska jordbrukslandskapet.

WWF vill att vi i Sverige ska äta mindre kött av alla köttslag – och att det ska erbjudas närproducerat och miljöcertifierat kött i butiker, restauranger och matsalar!

Så kan du äta mer planetvänligt

Ät mindre kött – och välj bättre kött när du äter kött

I dag äter vi i snitt 50-55 kg per person och år*, vilket motsvarar 43-47 kg tillagat kött och chark. Det är ett genomsnitt: många äter inget kött alls och andra betydligt mer. När du väl äter kött – välj bra kött där hänsyn har tagits till djuromsorg, miljö och hållbarhet.

* enligt Livsmedelsverket

Lär dig mer i Köttguiden på WWF:s hemsida! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ät mer grönt och färgrikt

Tänk färg och mångfald när du äter! Det är både klimatsmart och nyttigt att basera matvalen på baljväxter, rotsaker, kålväxter, grönsaker och fullkornsprodukter – och många skulle behöva äta dubbelt så mycket. Variera dig för att få i dig de näringsämnen du behöver. Proteinet bör komma från olika källor, ät gärna mycket baljväxter (bönor, linser, ärtor) men ägg är också en bra proteinkälla. Om du väljer mjölkprodukter, kött och fisk, bör det utgöra en mindre och varierad andel. Välj gärna betesbaserat, lokalproducerat och miljöcertifierat – följ Fiskguiden och Köttguiden. I vår receptfolder Recept för klimatet hittar du inspiration till nya måltider som är både klimatsmarta och goda!

Ät upp allt – sluta släng mat!

Egentligen självklart! Idag når inte 1/3 av det som produceras din mage och hushållen står för den största delen av svinnet. 45 kg ätlig mat slängs i soptunnan och hälls ut i avloppet per person och år i Sverige. Mat som skulle kunna ha ätits om den hanterats och förvarats rätt. Visste du till exempel att vi häller ut 425 miljoner koppar kaffe och te i avloppet varje år i Sverige? Bestäm dig för att äta upp och dricka upp!

Ät inte anonym mat

Varifrån kommer maten som du har på tallriken? Hur har den odlats och vuxit upp? Ett sätt är att fråga om du inte vet – inte minst viktigt på restaurangen. Ett annat sätt är att välja certifierad och miljömärkt mat. Mat som är certifierad har odlats och producerats enligt krav som ställts på miljö, djuromsorg, med mera. Och det görs oberoende kontroller att kraven följs. Välj mat som du – eller någon du litar på – vet var den kommer ifrån.

Ät mindre onödigt

Minska på tomma kalorier som godis, chips och läsk. Varför inte reservera detta till speciella tillfällen? Tomma kalorier inne­håller ingen näring och ger därför onödig klimatpåverkan. Visste du till exempel att ett paket skumgodis påverkar lika mycket som en portion griskött och att chips ger 20 gånger så stor klimatpåverkan som potatis? Tomma kalorier påverkar också din hälsa negativt då de tar utrymme från mer näringstät mat.

Illustration på ett kohuvud

Tema Bilen

Tema Bilen

WWFs klimatutmaning: halvera transporterna med fossila bränslen genom att åka mindre med bil och flyg – men res klimatsmart och rör på dig dubbelt så mycket, till exempel med cykel.

Våra bilturer och flygresor ger stora utsläpp

Våra inrikes transporter och resor står för omkring en tredjedel av Sveriges de utsläpp av växthusgaser som sker inom Sveriges gränser – cirka 16,57 av totalt knappt 523 miljoner ton utsläpp (20187). Personbilarna bidrar mest och släpper ut mer än hälften av inrikestransporternas utsläpp, cirka 10 miljoner ton koldioxid.

När svenskarnas flygresor utomlands tas med i statistiken, ser man att våra flygresor bidrar våra till lika mycket utsläpp som bilarna, cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter (inräknat den s.k. ).

Vi behöver mer klimatsmarta transporter – särskilt i städerna

Hälften av bilresorna i tätort är kortare än 5 kilometer, enligt Trafikverket. Detta trots att det finns betydligt mer energieffektiva och klimatsmarta alternativ, som kollektivtrafik, cykel och gång. Cykel och gång är även bra för hälsan. Utöver att minska vår klimat­påverkan genom att åka mindre med bil, behöver vi succesivt gå över till mindre och energieffektivare fordon som drivs med el och/eller hållbara förnybara drivmedel. Tekniken finns redan här och den utvecklas hela tiden.

Effektivisera och elektrifiera – El är mycket bättre än bensin och diesel

Elbilar är klimatsmartare än bilar som drivs med fossil bensin och diesel. Detta gäller även om många av dagens bilbatterier tillverkas med el baserat på kol. Ju mer fossilfri och förnybar el vi får för att driva elbilarna och för att tillverka batterierna desto klimatsmartare blir elbilen. Om en större andel av bilbatterierna återvinns minskar klimat- och miljöpåverkan ytterligare. En elbil är även energieffektivare än en traditionell bil. El som produceras i Norden har liten klimatpåverkan. Även om den ännu inte är helt klimatneutral, betyder det dock att elbilen är mycket bättre än fossilbilen. Viktigt är ändå att hushålla med el, batterimetaller och andra resurser och därför köpa/använda en så liten och effektiv elbil med så litet batteri som möjligt. Det bästa är naturligtvis att undvika att skaffa egen bil och istället hyra, dela eller bilpoola de gånger du behöver en.

Flyg mindre och välj tåg istället för flyg när det går

Flyget står för en betydande del av ut­släppen från privat resande. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare och år mer än fördubblats sedan början av 1990-talet och vi svenskar flyger mer än fem gånger så mycket som det globala genom­snittet. Utsläpp från svenskarnas alla flygresor har ökat sedan 1990-talet och uppskattas idag till cirka 1 ton per person och år, vilket är lika mycket som utsläppen från personbilarna. De senaste åren har ökningen mattats av och förhoppningsvis ser vi en ihållande trend med minskat flygande. För att minska utsläppen behöver vi flyga betydligt mindre och välja andra färdsätt när det är möjligt, men även genom­föra åtgärder som kan minska flygets klimatpåverkan. Detta gäller exempelvis ökad användning av hållbara biodrivmedel, även om det viktigt att komma ihåg att detta är en begränsad resurs som inte kommer att räcka för att ersätta all fossil flygfotogen.

En flygresa mellan Stockholm och Göteborg har cirka 20 000 gånger större klimatpå­verkan än motsvarande tågresa. Som privatpersoner behöver vi bättre tågförbind­elser för att kunna motivera oss till klimat­smarta transportval. Att åka tåg Stockholm–Amsterdam skulle ta fem timmar idag om det fanns motsvarande snabbtågsförbind­elser som Shanghai–Peking. I dag tar resan minst 15 timmar och dessutom har många av nattågen i Europa tagits bort. Samtidigt kan infrastrukturen för nya snabbtåg ha stor påverkan på djur och natur, så det är viktigt att utbyggnad sker med minsta möjliga miljöpåverkan.

Ju längre flygresa desto större klimatpå­verkan, vilket gör att långväga semester­resor orsakar stora utsläpp. Vi behöver därför semestra mer i närområdet. När du väl gör långväga semesterresor, så stanna borta lite längre och försöka bidra till lokal naturvård och biologisk mångfald, exempel genom att betala för hållbar ekoturism.

Illustration på en bensinpump

Meny