Skolfrågan - utdrag ur diskussionen

• Deltagare: Själva underlaget, vad var egentligen upp­draget? 16 000 invånare 2030 eller bästa skolor efter våra förutsättningar. Har man tittat på tillväxtbiten?
  - Jonas replik: Uppdraget till En­solution var likvärdig skola, man har inte tittat på tillväxtbiten.
• Vad vill du ha för förslag? Ska vi göra en liknande utredning eller brainstorma så ni beslutar efter det?
  - Jonas: Vi vill få in så mycket input som möjligt. Det finn andra utredningar som inte håller med En­solutions idé med större skolenheter. Tror man inte på det så måste vi titta på andra saker.
• Tror man på större tillväxt i kommun en om man lägger ner Aspås och Rödöns skola?
  - Jonas: Om vi vänder på det och bygger en stor skola i Aspås, dör Krokom då?
  - Replik från del­tagare: Lever Krokom?
• Både tjänstemän och politiker behöver input. Men det handlar väldigt mycket om hur man tolkar den. Vi är många som reagerat starkt på nedlägg­nings­hotet. Vi är övertygade om att skolan bidrar till att bygden överlever. Vi måste då också bli lyssnade på, på ett konstruktivt sätt. Vi har samlat in inform­ation om vad som gör Rödön och Aspås starkt. Skolan har stor betydelse ur bostads­ort. En skolned­lägg­ning skulle verkligen minska tillväxten. Man måste förstå att skolan är superviktigt. Titta även på resultat, meritvärden etcetera. Det är så viktigt att beslutet fattas på rätta grunder!
  - Jonas: Vi köper inte utredningen rakt av. Vi är en stor kommun geografiskt som vi måste ta hänsyn till.
  - Jannike Hillding: Det är delikata problem vi står inför. Det har varit mycket diskussioner hur vi gör med Rödön och vart vi ska bygga en ny skola. De gör ett fantastiskt jobb för att hitta utrymmen och det gör ni i Aspås också. Viktigt att påpeka är att vi inte har tagit något beslut än. Det är jätteviktigt för oss att lyssna på er. Det är en lång process innan vi kommer till beslut. Vi är måna om era barn och elever.
• Det är de små skolorna som är problemen. De är kostnadsineffektiva, det saknas behöriga lärare etcetera. Men vi är inte en liten skola. Vi har inte dessa problem. Vi är över 100 elever, vi kan bli fler. Vi har höga meriter, behöriga lärare etcetera. Man kan tycka att en sån skola kan man bygga vidare på. Det är det ena.
  
  Det andra är om till­växt. Jag kan tycka att det bästa man gjort på många år är att bygga Sånghus­vallen. Det är geni­aliskt! Man bor i Krokom, jobbar i Öster­sund och betalar skatt i Krokom. Såklart ska man fortsätta att bygga på den framgångs­strategin. Det är klart att man ska bygga en skola för Krokom och Dvärsätt för momentum att ex­ploatera det området.
  
  Nästa zon pratar man Rödön, Aspås, Trätt­gärde och så vidare. Den är också viktig. Plockar man ur skolor där så dödar man den zonen.
  Rör man sig mot Kaxås så är det inte lika hett. Det är för långt från stan.
  
  En sak vi har diskuterat mycket i den här gruppen är att det känns som att det är väldigt tidigt i processen. Vi befinner oss vid ut­redningen och scenarier. Det är tunna underlag för att sätta en skolstruktur med tanke på hur mycket pengar det kostar.
  
  Vi har haft jättebra dialoger. Problemet med Aspås skola är att vi är lite trång­bodda, vi har inte specialsalar. Men det är ett problem som ligger i alla skolor i yttre områden. Man kan inte bussa iväg barnen. Vart gör pengarna bäst nytta? Lägg 40 miljoner att bygga nya förskolor i Aspås och Rödön. Bygger man nya för­skolor så frigör man ytor där förskolorna är idag som skolan kan nyttja. (Applåder från publiken)
  - Jonas: Bra synpunkter och förslag som vi tar med oss. Investerings­kostnader är en sak. Förslaget är absolut värt att räkna på. Vi måste även titta på vilka fastigheter som är dyra i exempelvis underhållnings- och renoveringskostnader.
  - Bengt Olofsson: Vi har detaljplaner för Ås, Krokom och Aspås. Men läggs skolan ner i Aspås så vill jag inte bygga något där.
• Hur mycket CSN-lån tar en lärare? Det måste vara mycket billigare för kommunen att göra en deal med lärare som vill utbilda sig och jobba här.
  - Jannike Hillding: Vi har haft ett sam­arbete med Mitthög­skolan om just detta som vi hade hoppats mer på.
• En annan idé kan vara att bygga vidare på skolorna som är attraktiva för lärarna.
  - Jonas: Generellt sätt vill lärare ha bra sam­arbete och bra lokaler. Man vill jobba med pedagogiska frågor och inte med fastig­hetsfrågor.
• Vi har samlat namn­underskrifter (Lämnades över till Jannike Hillding)
• Du sa att skolorna i Rödön, Nälden och Aspås sprängs av många elever. De sprängs just för den anledningen att de finns här.
  - Jannike: Ås och Näldens lokaler är så dåliga att vi måste göra något. Vi måste också göra något åt situationen i Aspås och Rödön då det är för många elever.
• Utredningen så har man gjort en SWOT-analys, vilka har suttit med i utredningen? Den enda fördelen i analysen för en liten skola är närheten? Hur har man tänkt i den analysen?
  - Jonas: Personal i skolorna har suttit med i utredningen. Lärare och skolledare inom barn och utbildnings­förvaltningen. Man ska akta sig för slutsatser i utred­ningarna, men man ska ta tillvara på fakta. Vi har höga underhållskostnader, det är ren fakta.
• Jag förstår dilemmat. Men jag vill sätta kalkylerna mot varandra. Vad skulle det kosta att rusta upp Aspås skola för att ta emot 150 elever jämfört med att bygga en storskola i Krokom? Något möte sa att Aspås ska byggas som en förort till Krokom. Jag tycker att man ska koppla ihop orterna.
• Hur tänker ni på Dvärsätt och Krokom växer ihop? Hur tänker ni på förslaget från Aspås växtkraft?
  - Jonas: Aspås förslag är absolut värt att räkna på.
• I Aspås är vi mitt inne i en generations­växling det är därför skolan växer. Vad händer med Ås skola om säg 15 år? Förenings­livet kommer också att dö ut om skolan tas härifrån. Läggs skolan ned så tar ni med flit död på Aspås.
  - Jonas: Vi fick ett uppdrag av kommun­styrelsen att se hur en framtida skolstruktur i södra Krokoms kommun kan se ut. Vi vill att Krokoms kommun som helhet ska expandera. Att komma och säga att vi avsiktligt försöker ta död på Aspås, eller för den delen någon annan bygd, är inte schysst. Vi har också ett dilemma med för få hyres- och bostads­rätter som försvårar generationsväxling. Vi har inte tillräckligt med förstagångs­boende i kommunen. Krokomsbostäder tittar på det.
• Vi har på egen hand tagit fram ungefär 40 tomter här i byn.
• Försvinner skolan så vill ingen flytta hit. Varje hus som säljs här tas direkt av en barnfamilj. Det är en stor växtkraft i den här byn. Det finns en anledning. Det finns ingen tung trafik och barnen kan gå till skolan.
• Kommunen har en guldgruva i Aspås. Det finns mycket mark utan att för den skull behöva höghus. Tänk Aspåsbygden i ett större perspektiv. Ta med Böle och Nordannälden i beräkningen.
• Behöver man inte jobba mer med underlaget, kostnads­beräkningar etcetera så att man får ett mer ordentligt underlag?
  - Jonas: Vi ser över kostnadsdelen i detalj innan vi lägger ett förslag till beslut för politikerna. Vi vill också ha fler alternativa förslag.
• Vad tycker politikerna i den här frågan, då det är ganska många här?
  - Jonas: Politikerna är här för att lyssna.
• Jag har två familjer som är stand-by att flytta hit men dom gör det inte om skolan läggs ner. Jag har också förstått att barn- och utbildnings­nämnden håller budget. Kan man inte spara på annat håll där det blöder?
• I Aspås skola har vi eget kök där man lagar mat. Det är en fördel.
• Har någon frågat vad lärarna i Aspås tycker? Vill man jobba i en storskola så det är därför man jobbar i Aspås? Vi har en lärare som reser från stan.
• Hur ser vår dialog ut framåt? Är det vårt ansvar eller ditt som kommundirektör?
  - Jonas: Dilalogmötena kommer att fortsätta i vår. Vi kan fortsätta att träffas innan dess. Det är bara att kontakta mig. Ni behöver inte vara oroliga att budskapet inte nått fram. Ni har övertygat mig till hundra procent att ni verkligen vill ha kvar skolan i Aspås

Vilka förväntningar har ni på kommunen? Utdrag ur diskussionen

Vilka förväntningar har ni på kommunen? Utdrag ur diskussionen

• Deltagare: Bygg en lekpark. Det finns ingen lekpark idag.
• Gång och cykelväg i byn och till Krokom. Övergång vägen till Krokom. En karta över kommunen, trygg­hets­boende.
• I vår samfällighet har vi en utdömd lekpark, kommunen var inte intresserad av att hjälpa till. Nu har vi med egen kraft samlat in pengar, men den kostar mycket pengar. Kommunen borde vara mer intresserad att hjälpa till.
• I Norge är man duktiga på att god­känna byggprojekt. Kan ni godkänna byggnationer på odlingsmark där bonden tillåter det?
• Vi har en fin idrotts­plats som sköts av ideella krafter med väldigt litet bidrag. Bidragen har inte setts över sedan 90-talet, se gärna över fördelningen.
  - Jonas: Föreningslivet är en enorm katalysator för hur samhället ut­vecklas, vi tar med oss det.
• Krokom är en pend­lings­kommun. 3 800 personer åker varje dag ut ur kommunen. 1 351 åker in varje dag. Det finns alldeles för få arbetstillfällen i Krokom. Man satsar väldigt mycket i Ås som expanderat de senaste åren. Man litar på att det är Östersund som ska skapa jobb och Krokom står för bo­städer. Vad tänker kommunen göra för att skaffa fler arbets­tillfällen i kommunen? Om Östersund och Krokom går ihop till en enda kommun?
  - Jonas: Tågstopp Nälden skapar större möjligheter att ta sig till och från orterna. Vi tycker inte att det är dåligt att vara en pend­lingskommun. Utgångspunkten är att göra så enkelt som möjligt för företag att etablera sig. Men företagarna måste vara intresserade av att etablera sig här. Vi tar med oss att jobba för att få större företag att etablera sig
• Jag föreslår att vi gör en träff i Krokom. Nu ikväll har vi bara pratat om Aspås. Vi slåss på samma sätt i Krokom att vara ett stopp i fördämningen att alla flyttar till Östersund. Vi har samma problematik med bostäder. Kommunen hand i hand med det ideella föreningslivet, går i någorlunda samma riktning så kan vi skapa stordåd. Kommunen måste vara mer tillmötes­gående gällande tillstånd etc. Hjälps vi åt så blir det bra.
  (Applåder från publiken)
  - Jonas: Bra idé med ytterligare en träff i Krokom innan jul. Jag återkommer.
• Man säger att man vill att kommunen vill växa. Då måste man se till att folk inte flyttar ut. Pensionärer flyttar ut till Östersund då det inte finns trygghetsboende, det är akut.
  - Bengt: Just nu finns planer på stiftelsen i Krokom inom kanske 2 år.
• Hur ligger planerna till med tomterna här i Aspås?
  - Bengt: Kedjehus till 2020 eller 2021.
  - Varför har det tagit sån tid?
  - Bengt: Man har sanerat marken
  - Ni byggde igen det innan det sanerades.
• Boendebygget på gamla Panget står att det ska bli åtta-till tio lägenheter. Men nu pratar du om kedjehus. Jag hade tänkt ett generations­boende. Ni skulle bygga mindre lägenheter. Om underlaget från SABY handlar om 8-10 lägenheter och nu står du att det ska bli kedjehus, det är inte lägenheter. Skämmes.
  - Bengt: Vi tar med oss det.
  - Jag som granne har godkänt en detaljplan som har godkänt ett generationsboende, inte som vi får höra nu.
• Föreningslivet borde få mer frihet. Kommunen borde släppa ifrån sig lokaler på ett bättre sätt att låta föreningar driva, måla om och bidra.
  - Jonas: Det är ett scenario som vi tar med oss.