Renen – en resurs året runt för Krokoms kommun

En kvinna matar renar

Frostnätter och singlande höstlöv är signalen för naturens viloperiod – men för en del av Krokoms kommun börjar förberedelserna inför årets högsäsong. Samebyarna och renen är i liv och rörelse. Häng med och få en inblick i en av kommunens viktigaste näringar!

Rennäringen och den samiska kulturen är en levande och betydande del av Krokoms kommun – både geografiskt och ekonomiskt. Men vad gör egentligen en sameby, och hur många är sysselsatta med renskötsel just här? Svaret är många, kan vi stolt berätta.

Renskötselområdet utgör cirka hälften av Sveriges yta, och Krokom är en av landets samiska förvaltnings­kommuner. Det innebär att Krokom har ett särskilt ansvar att värna och synliggöra den samiska kulturen – och med tre samebyar inom kommunens gränser så är den i högsta grad närvarande och lokalt samhällsbärande.

Det som är ett vykort för besökaren är någon
annans arbetsplats och vardag.

Jijnjevaerie Sameby, Njaarke Sameby och Jovnevaerie Sameby har tillsammans runt hundra medlemmar, vilket gör rennäringen till en betydande del av kommunens näringsliv. Kort sagt så är renen och verk­sam­heten kring den en resurs för Krokom året runt. Däremot ska renen betraktas och eventuellt beundras på avstånd.

Det som är ett vykort för besökaren är någon annans arbetsplats och vardag. I egenskap av fjällkommun så rör sig turister och rennäringen ofta inom samma område, där det finns uppenbara utmaningar och risk för konflikter.

Främst handlar det om renens välbefinnande, där förutsättningarna förändrats i och med en expanderande turism. Det händer allt oftare att vajor störs i samband med kalvning, med risk för att kalvarna inte överlever. Under kalvningsperioden, från mitten av april och till slutet av maj, ska man som besökare undvika att vistas på fjället. Rennäringslagen anger i själva verket att det är förbjudet att skrämma, störa eller driva bort renar.

Som vi berättade inledningsvis så är renarna i rörelse under hösten, där de ska lämna fjället för att söka sig mot skogslandet. I september äger brunsten rum, och det närmar sig samtidigt slakt och den enskilt viktigaste ekonomiska tiden för samebyarna.

Renskötselns enda inkomst är slakten som sker nu på hösten.Renskötselns enda inkomst är slakten som sker nu på hösten. Avkastningen beror på hur mycket rovdjuren tagit för sig av årets slaktuttag och även på hur många som dött av andra orsaker, exempelvis genom trafikolyckor eller svält. Här i Krokom och Jämtland brukar det handla om mellan 20–25 procent av den totala renhjorden, med andra ord en betydande del av totalen. Inkomsten av slakten vägs mot utgifter för renfoder, fordon och arbetstiden för att ta hand om renarna och se till att de har mat och att det är fria från störningar. Kort sagt är livet som företagare inom rennäringen en balansakt, där yttre omständigheter i stor del styr tillvaron.

Krokoms kommun kommer under året att ge er en inblick i renskötselns förutsättningar, bland annat genom att berätta om de åtta olika årstiderna, och vad som sker i samband med dessa. Till vår hjälp har vi Krokoms kommuns samiska samordnare, Inger-Helene Gråik, som själv är bosatt i Rötviken och aktiv inom Jijnjevaerie Sameby.

Häng med! Just nu befinner vi alltså i hösten. Sommaren har dragit sina sista suckar, och efter flera månader på fjället så är klockan slagen för en ny period för renen. Nu väntar nämligen brunsten, och då behöver renen lugn och ro. Renskötarna håller tummarna extra hårt för att inga rovdjur ska störa hjordarna, och medan renarna gör sitt så ägnar de sig många åt binäringar, exempelvis reparerar stängsel och andra förberedelser. Slakten närmar sig, och med den årets stora inventering. Hur många renar finns kvar? Hur många kan slaktas, och hur kommer den enskilde renskötarens ekonomi att se ut det kommande verksamhetsåret. Det är snart som svaren kommer.

– Hösten är en fartfylld tid för renskötaren. Matrenar ska tas innan tjurarna går i brunst, det är älgjakt, reparation av stängsel och planering för vintern. Känslan för hösten är en blandning av oro och förväntan inför vintern, säger Inger-Helene Gråik.

Bild 1: Renägarna går i väntans tider inför den stundande slakten. Per-Henrik Bergkvist, Jovnevaerie Sameby, ser över rengärdet. Foto: Anders Lundin Bild 2: Inger-Helene Gråik är ny samisk samordnare på Krokoms kommun. Med hennes hjälp kommer vi att ge er en inblick i renskötseln och dess förutsättningar under de åtta samiska årstiderna. Foto: Anders Lundin

Fakta

Sameby

En ekonomisk och administrativ sammanslutning, och även ett geografiskt område som ofta sträcker sig från skogsområdena i inlandet till norska gränsen. Inom samebyarna finns flera olika renskötselföretag som består av en eller flera ägare. Samebyn drivs en av styrelse som väljs på årsstämman. Styrelsen tar kollektiva beslut om hur verksamhetens ska bedrivas, men varje renägare/egen företagare beslutar själv om sina egna renar.

Medlem

Av alla samer i Sverige är det ungefär tio procent som är medlemmar i någon av Sveriges 51 samebyar. Den som vill bli medlem ï en sameby måste ansöka om det. Det finns kriterier i Rennäringslagen som styr vem som kan bli medlem. Samebyns marker räcker bara till för ett visst antal renar, beroende på areal och markbeskaffenhet.

Rättigheter

Inom samebyn får medlemmarna bedriva renskötsel, och inom delar av området också fiska och jaga. Medlemmar har också rätt att uppföra stugor och anläggningar för rennäringen samt ta bränsle och byggnadsvirke för husbehov och slöjdvirke. Renskötselrätten grundar sig på begreppet urminnes hävd, det vill säga att man jagat, fiskat och nyttjat renbetesmarkerna i urminnes tid. Reglerna för samebyarna regleras i rennäringslagen. Med dessa rättigheter följer också många skyldigheter.

Same

I sametingslagen finns en definition på vem som är same. För att få skriva in sig i röstlängden till Sametinget säger lagen att denne ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse sig vara same.

Viktigt att tänka på i renbetesland

  1. Visa alltid hänsyn, särskilt under kalvningstiden (april–juni).
  2. Håll alltid hundar kopplade.
  3. Undvik att gå rakt mot renen. Ju tystare du är desto lugnare blir djuren.
  4. När större flockar är i rörelse, sätt dig ner, betrakta och njut.
  5. Under sommaren söker sig renarna till snöfält som ger skydd mot värme och besvärande insekter – håll undan för sådana snöfält när du ser renar i närheten.

Fakta om samebyar

Njaarke Sameby

Nordvästra Jämtland och delvis i Krokoms kommun och delvis i Åre kommun.

Renbetesområde

Från riksgränsen i väst och till länsgränsen i öst. På sommaren betar renarna främst i fjällområdena, Sösjöfjällen och Oldfjällen.

Allmän beskrivning

De som bedriver renskötseln i Njaarke sameby bor huvudsakligen inom Offerdals socken i byarna Åkroken, Frankrike, Valla, Rise, Änge och Jänsmässholmen. Njaarke sameby är en av Sveriges minsta samebyar. Historisk forskning har visat att det bedrivits renskötsel sedan en bra bit före 1000-talet inom samebyns område.

Jovnevaerie Sameby

Västra Krokoms kommun med cirka fyrtio medlemmar.

Renbetesområde

Grubbdalsfjäll mot den norska gränsen i väster till Bräckeområdet i öst. Allmän beskrivning: Samebyns medlemmar bor bland annat i byarna Frankrike, Olden, Rönnöfors, Åflo, Jänsmässholmen samt Stora Stensjön. En gång varje sommar ges ett tillfälle att besöka Jovnevaerie sommarviste vid Stensjön, med friluftsgudstjänst och möjlighet att fiska eller vandra direkt på kalfjället.

Jijnjevaerie Sameby

Västra Krokoms kommun och Strömsunds kommun med cirka femtio medlemmar.

Renbetesområde

Under sommaren betar renarna i Hotagenfjällen. Vinterbetet sker i skoglandet, i både Ragunda, Bräcke, Strömsund, Krokom och Östersunds kommuner.

Allmän beskrivning

Samebyns medlemmar bor bland annat i Valsjöbyn, Rötviken, Gunnarvattnet, Gäddede, Hammerdal och Fagerdal.

Meny