”Positivt att vi jobbar ännu mer tillsammans kring kompetens­försörjningen”

Porträttbilder på två män och en kvinna

Den nya näringslivsundersökningen visar att det finns ett ökat behov av personal i kommunens företag. Samtidigt är det en utmaning att hitta rätt kompetens. Maria Frisk, studie- och yrkesvägledare på Nyhedens skola, Kjell Sundström, rektor på Lärcentrum och Tryggwe Eriksson, matchningskoordinator, Krokoms kommun, har fått svara på vad den nya kunskapen om företagens behov betyder i deras respektive verksamheter.

Maria Frisk, studie- och yrkesvägledare på Nyhedens skola:

Vad betyder arbetet med näringslivsundersökningen för er?

– Det har varit väldigt positivt för oss som jobbar i grundskolan att få vara med och få samverka med andra i kommunen. Det är en bra och viktig undersökning som ger en bild av vad företagarna söker.

Vad i rapporten har varit viktigast för er?

– Det mest intressanta för oss är förstås praktikplatser och studiebesök. Att få veta vilka företagare som gärna tar emot praktikanter och ha dem på en lista underlättar vårt arbete. Kan vi dessutom inom kommunen samordna den kontakt vi har med företagare är ju det jättebra, både för oss och företagarna.

En fråga som kompetensförsörjning, är den aktuell för er som jobbar med högstadieelever?

– Vi har ju inte ett direkt matchningsuppdrag, men visst kan frågan vara relevant ändå.

– Vårt uppdrag handlar om att ge eleverna en så bred bild som möjligt av vilka yrken som finns och hur arbetsmarknaden ser ut. Dessutom jobba vi med normer och genus och skapa förutsättningar för varje elev att kunna göra egna självständiga val. Har vi bra kontakter med många olika företag där vi kan göra studiebesök eller erbjuda praktikplats så bidrar det till att vidga elevernas perspektiv.

Kan du se några trender i vad era elever har för yrkesdrömmar?

– Det varierar mellan årskullarna, men det vi kan säga om högstadieskolorna i Krokoms kommun är att det ser väldigt olika ut. Yrkesprogram har generellt blivit mer populära.

– Min känsla är att fler unga idag ser en framtid i Krokoms kommun. Förut var ju bilden av unga på landsbygden att alla drömde om att flytta till storstäderna. Idag pratar fler om att de antingen vill vara kvar, eller att de vill komma tillbaka och bosätta sig här senare i livet. Och det är ju positivt.

Kjell Sundström, rektor på Lärcentrum, som håller vuxenutbildningar:

Vad är din reflektion efter att ha läst rapporten?

– Ganska mycket av svaren är förväntade, det var inga stora överraskningar. Om jag kollar på de områden där arbetskraft efterfrågas så kan jag konstatera att utifrån det uppdrag vi har i vuxenutbildningen så prickar vi ganska rätt.

Vad ser du för utmaningar?

– Vad som blir tydligt är att det finns en okunskap hos företagen när det gäller vilka utbildningar som finns. Hela tolv av de utbildningar som företagen säger att de saknar har vi redan. Det visar att vi måste bli betydligt bättre på att marknadsföra oss och lyfta vilka möjligheter som finns inom vuxenutbildningen.

– Att vi inom vuxenutbildningen i landet faktiskt utbildar fler än vad gymnasieskolorna gör är det nog inte många som känner till. Många utav dessa elever går också en yrkesutbildning. Bara under 2020 utbildade vi elever inom 24 olika yrken.

Vad har rapporten gett när det gäller samverkan med andra i kommunen?

– Vi har nog aldrig tidigare jobbat så nära näringslivskontoret som vi gör nu, och samma gäller för enheten för arbetsmarknad och integration. Att vi jobbar tillsammans både för att se vad vi ska satsa på när det gäller kompetensförsörjning och samtidigt hitta mer samverkan är förstås väldigt positivt.

Om du får sia lite om framtiden, vilka kompetenser kommer att behövas?

– Om vi ser de närmsta åren så tror jag att ganska traditionella utbildningar kommer fortsätta vara efterfrågade, som hantverksyrken. Men jag kan tänka mig att utbildningar med inriktning mot digitala tjänster kommer att växa. Att många nu jobbar hemifrån kräver mer och mer digital kompetens, vilket gör att yrken inriktade på att utveckla digitala tjänster också kommer öka.

– Känslan är också att pandemin bidragit till att tillverkningsindustrin i Sverige fått ett uppsving. På Frösön till exempel ska nu glasögon tillverkas. Det borde ju innebära att industriyrken och utbildningar mot industrin får ett uppsving.

Tryggwe Eriksson, matchningskoordinator, arbete och integration, Krokoms kommun:

Vad tänker du när du läser rapporten?

– Jag som jobbar nära företagarna känner igen de flesta frågeställningar sedan tidigare, som att efterfrågan på arbetskraft är stor till bland annat branscher som entreprenad och skog.

– I vårt uppdrag att jobba med integration och matcha arbetssökande med arbetsgivare handlar det till stor del om att få fler företag att till exempel våga ta emot praktikanter, och där visar ju undersökningen att många är positiva till det.

Vad är oftast största hindret för de med utländsk bakgrund att få arbete?

– Språket och körkort är ofta avgörande. Jag har respekt för att du som företagare kan känna en viss osäkerhet att anställa någon som inte kan svenska perfekt, men generellt tycker jag att företagen i Krokoms kommun är positiva till att anställa nyanlända. Ju fler företag som vågar och är goda exempel desto bättre.

– För nyanlända är det ofta svårt att få jobb genom att bara skicka in ett cv. Har de möjlighet att få komma till företaget, visa vilka de är och kanske praktisera eller provjobba så leder de oftare till jobb.

Hur har ni i kommunen jobbat gemensamt kring rapporten?

– Vi i kommunen har olika ingångar till hur vi jobbar med kompetensförsörjning och vi behöver hitta hur vi kan arbeta tillsammans och samordna det som går. I nätverket som jobbar kring detta diskuterar vi bland annat hur vi kan få med oss fler än en fråga när en företagare kontaktas, så att företagarna inte blir uppringd flera gånger från kommunen.

Utifrån ert uppdrag att jobba med integration, vad har du för positiva exempel?

– Dels skulle jag vilja nämna skogsnäringen. Där behövs ofta arbetskraft, till exempelvis röjning och skogsplantering. Vi har väldigt bra kontakter och lyckas ofta matcha folk. Det är ofta jobb som inte kräver stora språkkunskaper, vilket förstås underlättar.

– Vi har också bra samarbete med vården. Där upplever jag att de är väldigt positiva och trots ibland både språkliga och kulturella barriärer så ser de vilka förmågor som finns och är intresset för att hjälpa människor stort så kan det räcka långt.