- Startsida
- Kommun och demokrati
- Krokom fritt från våld
Krokom fritt från våld
Krokoms kommun samarbetar med länsstyrelsen för att förebygga alla sorters våld i kommunen. Arbetet ska vara långsiktigt och grundat i forskning.
Varför arbeta våldsförebyggande?
Krokoms kommun har sedan januari 2023 startat upp arbetet “Krokom fritt från våld” i samarbete med Länsstyrelsen. Syftet med Krokom fritt från våld är att kommunen skall verka för ett långsiktigt våldsförebyggande arbete som grundar sig i kunskap och forskning. Målet är att det våldsförebyggande arbetet ska komma att genomsyra hela kommunen och nå kommunens medborgare på olika sätt genom deras liv.
Mäns våld mot kvinnor, barn, icke binära och andra män är ett av våra största samhällsproblem som varje år kostar Krokoms kommun stora summor pengar och leder till stort lidande för de drabbade. Män är även överrepresenterade i självmordstatistiken. Jämtlands län har högst antal självmord per 100.000 invånare i Sverige och 70% av alla som tar sitt liv är män.
Våld är utbrett i samhället och kostar enormt mycket
Källor till statistiken
Våld i nära relationer – uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Våldets kostnader – uppsala universitet Länk till annan webbplats.
european institute for gender equality Länk till annan webbplats.
Hur förebygger vi våld i samhället?
Våld går att förebygga. Det är inte en önskedröm utan ett påstående byggt på fakta. För att förebygga våld är det viktigt att jobba utifrån sådant vi vet skapar förändring. Nedanstående tre förändringsprinciper grundar sig i kunskap och forskning för att förebygga våld.
Öka medvetenhet och kunskap om våld
Våld ses ofta som något fysiskt, som ett slag eller en spark, men våld kan också vara psykiskt eller sexualiserat. Vi vet dessutom att lindrigare former av våld hänger ihop med grövre våld. Därför behöver vi bredda vår syn på våld, så att vi kan reagera och ingripa tidigt.
Utmana stereotypa genusroller
Killar och män är kraftigt överrepresenterade bland de som använder våld. Våldet riktas mot tjejer, andra killar, ickebinära och mot dem själva. Många maskulinitetsnormer ökar risken för att använda våld, till exempel förväntningar på att vara stark, att inte visa känslor, samt att ta avstånd från allt som förknippas med femininitet och homosexualitet. Unga killar som har en stereotyp syn på kön och jämställdhet löper större risk att använda våld.
Grip in! Bli aktiva åskådare
Vi vill uppmuntra alla att bli aktiva åskådare som vågar säga ifrån, agerar mot våld och därmed bidrar till en förändring i stor skala. För att kunna göra det behöver vi verktyg och träning i hur vi ska agera, och stärkas i att vi kan göra skillnad. Vi kan alla göra något före, under och efter en våldssituation.
Källor: Oransky & Fischer (2009), MUCF, Ungdomsenkäten (2015), WHO (2007),
Banyard, Plante, Moynihan (2004).
Är du utsatt för våld eller utövar du våld mot någon annan?
Det finns hjälp att få, både för dig som blir utsatt för våld och för dig som vill sluta med att utöva våld. Läs mer nedan om de stöd du kan få lokalt och av nationella aktörer!
Lokala organisationer för stöd och hjälp
Socialtjänsten – Vuxenenheten
Hos oss kan du bland annat få stödsamtal, praktisk hjälp och möjlighet till skyddat boende. Vi kan också besluta om stöd som du kan få via Centrum mot våld.
Vi kan erbjuda:
- Råd och stöd
- Samtalsstöd på Centrum mot våld
- Försörjningsstöd
- Akut skydd
- Jourboende
Du kan även ansöka om behandling om du utsätter någon för våld.
Du kan nå oss vardagar 08.00-17.00 på telefon 0640-162 82 (Socialtjänstens reception).
Centrum mot våld i Jämtlands län
För dig som är våldsutsatt, 0200-120 145
Vi erbjuder bland annat stödsamtal, råd och stöd till våldsutsatta. För att få stödsamtal, och vissa andra former av stöd som vi erbjuder behöver du först kontakta socialtjänsten – se under rubriken här ovanför.
För kvinnor finns även en gruppverksamhet. Gruppverksamheten kan du ta del av utan att först kontakta socialtjänsten. När du ringer till oss kan du vara anonym. Vi har tystnadsplikt.
Du når oss vardagar 08.00-17.00 på telefon 0200-120 145.
För dig som använder eller har använt våld i en nära relation, 0200-120 145
Vi erbjuder även stöd till dig som använder eller har använt våld i en nära relation. Du kan få stöd antingen genom att kontakta socialtjänsten – se under rubriken här ovanför eller genom höra av dig direkt till Centrum mot våld.
När du ringer till Centrum mot våld kan du vara anonym.
Vardagar 08.00-17.00 på telefon 0200-120 145.
Här kan du boka en informationsträff hos Centrum mot våld Länk till annan webbplats.
Om det framkommer att barn far illa har vi anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Vi har tystnadsplikt.
Vid en akut situation
Ring 112, annars når du polisen via 114 14.
Social beredskap utanför kontorstid
Utanför kontorstid kan du kontakta SOS Alarm (112) vardagar mellan klockan 17.00 - 08.00 samt under helger. Dag före helgdag börjar beredskapen klockan 15.00.
Social beredskap är till för akuta ärenden som inte kan vänta med kontakt till nästa vardag.
Är du orolig att ett barn far illa?
Här hittar du mer information:
Barn eller unga som far illa - Krokoms kommun Länk till annan webbplats.
Kvinnojouren – en fristad i ingenmansland 063-13 25 00
KVINNOJOUREN Jämtlands län Länk till annan webbplats.
Nationella organisationer för stöd och hjälp
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50
Nationell stödtelefon för dig som upplevt hot eller våld. Du kan ringa även om du inte pratar svenska. Samtalen kostar inget och syns inte på telefonräkningen. Du kan vara anonym.
kvinnofridslinjen Länk till annan webbplats.
Stödlinje för män 020-80 80 80
Stödlinje för män är öppen alla dagar kl. 7-21.
Stödlinjen för män Länk till annan webbplats.
Stödlinje för transpersoner 020-55 00 00
Stödlinje för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära. Öppen alla dagar kl. 11-19.
Stödlinjen för transpersoner Länk till annan webbplats.
BRIS 116 111
Stödtelefon för dig som är ung, 116 111. Det går även att chatta eller mejla. Du kan vara anonym.
Bris - Barnens Rätt i Samhället Länk till annan webbplats.
RFSL:s brottsofferjour 020-34 13 16
Stödtelefon för dig som är homosexuell, bisexuell, transperson eller queer och utsatt för brott eller våld.
rfsl:s Brottsofferjour Länk till annan webbplats.
Terrafem 020-52 10 10
Stödtelefon för dig som är utsatt för våld. Du kan få stöd på många olika språk. Samtalen kostar inget och syns inte på telefonräkningen. Du kan vara anonym.
terrafem Länk till annan webbplats.
Brottsofferjouren 116 006
Stödtelefon för dig som utsatts för brott. Du kan ringa även om du inte pratar svenska.
brottsofferjouren Länk till annan webbplats.
Brottsofferjouren i Jämtland Länk till annan webbplats.
Välj att sluta 020-55 56 66
Du kan också få hjälp via den nationella telefonlinjen "Välj att sluta" 020-55 56 66, öppet måndag till fredag kl. 8.30-16.
Vad är våld?
Krokom fritt från våld arbetar utifrån en bred våldsförståelse och lutar sig på Per Isdals (2001) definition av våld.
"Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill"
I definitionen finns våld som skadar, smärtar, skrämmer och kränker samt våld som har en avsikt att den som utsätts ska avstå från att göra något hen vill, eller tvingas göra något hen inte vill. Våld finns på många olika arenor i samhället och kan utövas på många sätt långt utöver den allmänt vedertagna uppfattningen om våld som någonting fysiskt och ofta av grov karaktär.
Fysiskt våld
Fysiskt våld
Fysiskt våld kan vara allt våld som riktas mot en person kroppsligen. Det kan vara sådant som ger upphov till smärta långvarigt, eller övergående, det kan handla om obehag, eller att förändra någons utseende mot dennes vilja.
Det kan handla om allt från slag, sparkar, örfilar, knuffar, strypgrepp, till att klippa av någons hår eller utöva våld med hjälp av tillhyggen eller vapen.
Psykiskt våld
Psykiskt våld
Psykiskt våld kan vara hot om våld, om sexuella övergrepp eller om andra brottsliga gärningar, men det kan också vara nedsättande kommentarer och kränkningar.
Det kan vara att hota med att ta livet av sig själv, sin partner eller någon annan som betyder mycket för personen som blir utsatt.
Det innefattar även situationer när någon utövar kontroll, som vem denne ska umgås med, omfattande kontroll av mobiltelefon eller i övrigt begränsa någon i sin dagliga livsföring. Ytterligare exempel på psykiskt våld:
- Direkt hot
- Indirekt hot
- Kränkning
- Kontroll
- Utagerande svartsjuka
- Isolering
- Emotionellt våld
Försummelse
Försummelse
Försummelse kan utövas mot personer som är beroende av andra i sin dagliga livsföring oftast av personer som denne är beroende av.
Den som utövar våldet kan vara släkting eller en partner, men det kan också vara en vårdgivare, hemtjänstpersonal, eller en färdtjänstförare.
Försummelse är en typ av våld som oftast riktas mot personer med sjukdom eller annars försämrad fysisk förmåga, och framför allt äldre personer.
Det kan vara medveten feldosering av medicin, bli lämnad ensam utan tillsyn, dålig hjälp med hygien, inte tillräckligt med mat eller dryck eller liknande.
Det finns också inkluderat i beskrivningen av våld i artikel 19 Barnkonventionen och syftar då på situationer där ett barn som är beroende av sina föräldrar eller sina vårdnadshavare lämnas ensamma, inte får tillgång till mat eller kläder, inte får tillgång till sjukvård eller tandvård eller på något sätt vanvårdas.
Digitalt våld
Digitalt våld
Digitalt våld kan utövas över nätet, telefonen eller olika sociala plattformar. Det kan handla om någon som skickar hotfulla mejl eller sms, eller sprider rykten på sociala medier.
Det kan vara att sprida privata bilder online, sprida så kallad hämndporr, eller att kapa någons konto på sociala medier.
Det kan vara att tvinga någon att dela med sig av sina lösenord eller att utöva kontroll över var en person befinner sig och när genom olika applikationer och geografisk positionering.
Digitalt våld kan utövas av personer som man känner och har eller har haft en relation till. Men det kan också förekomma i sammanhang där helt okända personer hotar, utnyttjar och begår övergrepp.
Det är en typ av våld som barn och unga ofta är särskilt utsatta för. Att kontakta barn under 18 år över nätet i sexuellt syfte är brottsligt och kallas grooming.
Läs mer om grooming Länk till annan webbplats.
Genom att exempelvis tvinga barn eller unga att skicka bilder, begå övergrepp på sig själva genom att hota med att berätta för närstående, blir de utsatta för sexuell exploatering. Dessa övergrepp kan leda till lika negativa och långtgående konsekvenser som att utsättas för fysiska övergrepp i verkligheten.
Sexuellt våld
Sexuellt våld
Sexuellt våld kan vara att tvinga någon utföra sexuella handlingar mot dennes vilja, eller att utsätta någon för andra sexuella övergrepp och våldtäkt.
Det kan även innefatta våld som riktas mot könsorgan eller bröst. Det kan vara att bli tvingad till att kolla på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex.
Det kan också innebära att man utnyttjar någons utsatta position för att tvinga fram ett samtycke, till exempel kvinnor i missbruk som "samtycker" till sex för att få tillgång till droger.
Eftersom Sverige har en ny samtyckeslag innebär det att brist på uttryckligt samtycke kan räcka för att det ska beaktas som en brottslig handling.
Det innebär också att även personer som borde ha förstått att samtycket inte var allvarligt menat kan dömas för oaktsam våldtäkt.
Allt sex utan samtycke är alltså olagligt och barn under 15 år kan aldrig samtycka till sex.
Materiellt våld
Materiellt våld
Materiellt våld kan vara att avsiktligen förstöra eller hot om att förstöra en partners eller annan närståendes ägodelar eller tillhörigheter.
Att förstöra saker som betyder mycket för en person man har en nära relation till, i syfte att hota, kränka och såra räknas som materiellt våld.
Det kan även handla om att förstöra eller bestämma över saker som personen behöver i sin dagliga livsföring så som mobiltelefon, dator eller bil.
Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld kan vara att kontrollera en partners eller annan närståendes tillgångar eller pengar. Att inte få använda sina egna pengar till de inköp man själv önskar utan att behöva be om tillåtelse.
Det kan också innebära att en person tvärt om tvingas stå för alla kostnader, eller övertalas att genom att ensam ansvara för lån försättas i skuld.
Latent våld
Latent våld
Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.
Det kan ge upphov till en känsla av osäkerhet, rädsla och känslan av att det inte finns något utrymme till att göra minsta fel utan att riskera att utsättas för våld.
Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap för risken om nytt våld. Den som utsätts skapar ett strategiskt och anpassat beteende för att undvika våld.
Hatbrott
Hatbrott
Ett hatbrott kan vara allt från ett mord till kränkande klotter på någons husvägg. Det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte.
Hatbrott kan motiveras av brottsoffrets sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan också motiveras utifrån brottsoffrets etniska bakgrund, hudfärg, nationalitet, trosbekännelse och annan liknande omständighet.
De drabbar den utsatta direkt och skapar indirekt en känsla av utsatthet hos andra.
Kontakt
Läs mer
Anslagstavlan
- På vår officiella anslagstavla finns handlingar och kungörelser som vi är skyldiga att anslå. Här finner du ärendelistor för aktuella sammanträden. Här kan du överklaga beslut.
- Anslagstavlan
Förtroendevalda
- Via vårt förtroendemannaregister kan du kontakta våra politiker samt se vilka uppdrag de har.
- krokom.tromanpublik.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.