Nyheten har passerat sitt bäst före-datum

Skolan som lyckades bryta trenden

Skolelever framför en skola

Petter Bogg, Marcus Lundli och Iselinn Larsdotter trivs bra på sin skola i Föllinge.

På Cederbergsskolan i Föllinge skrivs historien nu om. För tre år sedan tog sig endast varannan pojke in på gymnasiet, i våras hade alla elever behörighet. Många faktorer har spelat roll i förändringsarbetet men det helt avgörande har varit personalens hårda arbete som de gjort tillsammans. Dessutom kom Anna Hallberg och målade upp bilden av skolan på ett nytt sätt för både vuxna och elever.

– Hon är både ett socialt och kunskapsmässigt stöd för mig, säger Iselinn Larsdotter som går i årskurs 8.

När rektor Thomas Hallberg steg in på Cederbergsskolan i maj 2017 möttes han av en skola med många utmaningar. Endast 65 procent av eleverna hade behörighet till gymnasiet. Ett hårt klimat gjorde att kränkningar, rasistiska toner och machokultur härjade. Det fanns lärare som inte kände att de vågade gå ut i korridorerna på skolan.

– I onsdags kom en lärare och letade några elever hos mig eftersom de lekte kurragömma, berättar Thomas och skrattar.

Det låter nästan hämtat från sagornas värld, för hur
var det möjligt att denna totala förvandling kunde ske?
Det låter nästan hämtat från sagornas värld, för hur var det möjligt att denna totala förvandling kunde ske? Trots utmaningarna hade Thomas en stabil personalgrupp och han påbörjade att trampa upp en ny väg i det hälsofrämjande utvecklingsarbetet. Skolan fick ett erbjudande från Skolverket att delta i projektet ”Samverkan för bästa skola”, något som erbjuds till skolor och förskolor som har låga kunskapsresultat och svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Nu har de gjort två av tre år på projektet. Första steget var ett analysarbete där bilden var tydlig i vad de behövde arbeta med. Undervisningskvalitet, extra anpassning för elever, kompetensutbildning för lärare kring diagnoser, externt stöd från forskare och ett tydlig fokus på elevhälsan är några av satsningarna man gjort. Det viktigaste av allt är omorganiseringen som bland annat innebär att Anna Hallgren som är anställd av Elevhälsan och är lärare i grunden, blev mentor för alla 50 högstadie­elever.

– Jag bevakar elever som har svårt att nå målen och jag har kontakt med föräldrarna, jag har alla utvecklingssamtal där jag återkopplar till lärarna vad eleven sagt. Jag förmedlar och hjälper elever och deras röst blir förstärkt, säger Anna.

Tidigare var det var det ämneslärare som var mentor för eleverna i klassen. Numera ansvarar Anna tillsammans med lärarna för elevernas hälsa och varje klass har en klasslärare som får mer tid till planering och att ombesörja det praktiska.

– Jag skapar relationer, många vänder sig till mig och tycker att det är skönt att jag inte betygsätter dem, berättar Anna.

Vi pratar om machokultur eftersom vi ser att det
påverkar studieresultat och måendet för elever.

För Thomas har det blivit lättare att se den totala bilden av skolan i och med Annas roll.

– Det har kommit in fler elevröster och föräldrarna har också kommit in tydligare genom att alla samtal går till Anna. Jag får barnens bild och föräldrarnas bild och dessa superviktiga röster samlas in och vi kan använda det i vårt utvecklingsarbete, säger han.

På schemat har det tillkommit en kulturlektion som alla högstadieelever deltar i. De har brutit loss tid från andra lektioner och skapat en skolkulturlektion.

– Vi pratar om machokultur eftersom vi ser att det påverkar studieresultat och måendet för elever. Vi pratar normer och värderingar, berättar Anna.

För Thomas är skillnaden tydlig.

– Kulturförändringarna vi vill att eleverna ska göra måste också vi göra, det handlar om hur vi bygger relationer. Personalen har verkligen slutit upp och både vågar och vill utvecklas. Nu har vi två rastvärdar ute vid varje rast och vaktmästaren har alltid sin dörr öppen där vi skapat utrymme för att han ska ha tid att till exempel spela pingis med eleverna. Alla vuxnas roll är viktig.

Alla tar skolan mer på allvar nu, det är bättre
organiserat och bättre lärare.
Den klass som gick ut i våras hade ett meritvärde på 194 när de började högstadiet, när de lämnade skolan var den siffran 233 i snitt. För första gången på länge kom alla elever in på sitt förstahandsval till gymnasiet, från 65 procent till 100 alltså.

– Som både vi i personalen och eleverna har jobbat, säger Anna med ett leende.

Något som eleven Petter Bogg håller med om.

– Alla tar skolan mer på allvar nu, det är bättre organiserat och bättre lärare. Sen är det bra med Anna, hon har bara fokus på oss elever, säger han.

– Hon får allt att fungera bättre för oss, om någon behöver hjälp har hon alltid tid, säger Marcus Lundin som går i årskurs 8.

Susanne Kvarnlöf