Vardagar är de bästa dagarna

En kvinna paddlar och en hund nafsar efter paddeln.

Bilder är magiska. De når nämligen hjärnan 60000 gånger snabbare än text. Här skriver Susanne Kvarnlöf om ett tillfälle då hon fotograferade familjen Olofsson-Frestadius i Stavre en härlig sommarkväll.

Det är en varm sommarkväll i Stavre. Johan och Anna lyfter ut kajakerna från båthuset. Hunden Kaj springer runt på stenarna. Han vill inte så gärna doppa tassarna i vattnet. Kaj flyttade in hos familjen Olofsson-Frestadius när han var lite över ett år och de upptäckte tidigt att han var rädd för vatten. Eftersom de bor nära vattnet håller Kaj sakta men säkert på att lära sig i sin egen takt. Nyfiket tittar han på när Johan lägger ner sin kajak i vattnet. Han springer och följer strandlinjen när Anna och Johan börjar paddla mot solnedgången och Änge. Jag har på mig paddelskorna och traskar bredvid Kaj. Johan har lovat att vattnet är grunt en bit bort så att jag ska kunna gå ut i vattnet med kameran. Den dyiga botten och de hala stenarna är läskiga att gå på, men jag kommer ut. Kaj står kvar på land och tittar på.

Bilder är magiska då de kan locka till skratt och gråt,
de hjälper oss att tolka och förstå världen bättre

Jag ska fotografera bilder på vardagen i Krokoms kommun för deras platsvarumärke. Eftersom jag jobbat som fotograf rätt länge vet jag hur viktigt det är med bilder. En bild når nämligen hjärnan 60 000 gånger snabbare än text. Bilder är magiska då de kan locka till skratt och gråt, de hjälper oss att tolka och förstå världen bättre – och bilder har förändrat världen många gånger genom historien. Det kommer knappast dessa kajakbilder som jag plåtar nu att göra, men kanske kan de ge dig som funderar på att eventuellt flytta till Krokoms kommun, en bild av hur vardagen kan vara här. Medan jag har plåtat fiske i Stora Mjölkvattnet, ungdomar som kör EPA och tältning till fjälls har min fotografkollega Anneli Åsén fotat Sup i Storsjön, fantastiska glassar i Ytterån och andra smultronställen. Långsamt, genom varje årstid hjälper vi till att bygga upp bilden av Krokoms kommun. Gemensamt för allt vi fotat är att vi träffat fantastiska människor. Det är ju människorna som gör vår plats till vad den är.

för henne är hemma i Stavre både en centralt belägen plats men också ett ställe där axlarna sjunker

Anna paddlar vidare, för henne är hemma i Stavre både en centralt belägen plats men också ett ställe där axlarna sjunker. Där det är lätt att vara ett med naturen, att röra sig så nära vattnet det går utan att vara i det. Kaj gör det på sitt sätt från land. Johan och Anna får paddla mot mig och från mig några gånger innan jag dirigerar de lite närmre land. Helt plötsligt tar Kaj ett skutt ut i vattnet mot Johan. Vi skrattar och hejar på hunden som tagit mod till sig att utforska det okända. Ganska snabbt blir det tydligt att Kaj vill komma upp i Johans kajak. Det blir ordentligt vingligt men Johan lyckas hålla sig torr. Vi skrattar nästan ännu mer när Kaj ruskar av sig vatten på Anna. Klick, klick, klick. Där är det där ögonblicket man som fotograf väntar på – och det sker en helt vanlig vardag i Stavre.

porträttbild på en kvinna
  • Susanne Kvarnlöf
  • Extern skribent

Meny