Länets tre naturbruks-gymnasier ligger alla i Krokoms kommun. Tea Söderman går travprofil på Wången och tar snart studenten. Det här har inte bara varit en skola för henne – utan även hennes hem.

Det är med blandade känslor Tea Söderman tar studenten. I tre år har hon gått på Wången och visst längtar hon till friheten, men det känns tråkigt att behöva lämna både skolan och kompisarna. Jobb har hon redan fått, liksom de flesta eleverna som går ut travprofil.
– Jag har fått jobb i ett travstall i Knivsta. Det är brist på travhästskötare som är ett slitsamt jobb, så jag kommer inte arbeta med det här livet ut, säger hon.

Tea kommer från Nälden, men bor på skolan eftersom det inte finns kollektivtrafik som möjliggör pendlande, men det är också mycket jobb i stallet efter skolan. Tea är den enda i sin klass som kommer från Jämtland, så hon har lärt känna kompisar från hela Sverige, Danmark och Norge. Wången har både naturbruksgymnasium, vuxenutbildningar, universitetsutbildning och yrkeshögskola. Elisabeth Englund är rektor och förra året hade skolan med dess inriktningar på trav och Islandshäst en femtioprocentig ökning av antalet elever.
– Det ökar i år också, från 72 elever till 85–90 elever. Det är roligt att vi fortsätter kliva framåt, säger hon.

Länets tre naturbruksgymnasier ligger alla i Krokoms kommun; Torsta, Wången och Dille Gård, dessutom finns det vuxenutbildningar på alla tre skolorna.
– Det är en framgång att kunna erbjuda denna bredd av utbildningar för länets ungdomar. Naturbruksbranschen är viktig och det ger oss kompetens på plats, säger Elisabeth Englund.

Katten Musse äter en mus utanför stallet F på Wången.
– Musse har till och med ett eget kontor, en av selkammarna heter Musses kontor, säger Tina Virkama som är yrkeslärare och ansvarar för travprofilen.
Tina har varit i elevernas sits eftersom hon arbetat som hästskötare över halva världen. Därför vet hon också vad som väntar dem och vad som krävs i yrket.
– Det här är en livsstil, det blir så när man arbetar med sin hobby. Det är inte direkt åtta timmars arbetsdagar som väntar dem, säger hon.
Igår kom eleverna hem från travet i Östersund vid midnatt och i dag körlektion i stallet från tidig morgon.
– Men jag har lyxrollen, det är ju här eleverna vill vara, säger Tina.

Tea selar hästen Mister Selfie som hon nu ska ha körlektion med i 1:55-tempo på banan. Det är inte många varv kvar nu på körbanan för Tea på Wången, de praktiska examinationerna är avklarade och även om hon inte riktigt vet hur framtiden kommer att bli, är hon trygg.
– Jag tänker att det får visa sig, säger hon.

På Dille Gård håller rektor och skolchef Hans Stenberg skäggagamen Anders i sin famn. Här finns många inriktningar såsom djurvård, naturturism, häst, hund och skog. Många av utbildningarna har formats utefter vad elever har efterfrågat. Det här är också en populär skola med sina i dag 130 elever.
– Förra året hade vi 48 sökande och i år kring 70. Många som flyttar hit för att plugga blir ju kvar även efter skoltiden. Naturbruksgymnasierna innebär många arbetsplatser och många tänkbara nya medborgare, det är häftigt, säger Hans.

Han drar paralleller mellan att bo på skolan, som är något alla tre naturbruksgymnasierna erbjuder, med att göra lumpen.
– Många tar klivet och flyttar hemifrån när de kommer hit, de blir snabbt vuxna och tar enorma kliv i ansvar. Man umgås med andra på allas villkor och får kompisar från andra landsändar, säger han.

På Torsta äter ett lamm på Anna Olofsson Frestadius hår. Det är lammtider och Anna, som är vd för Torsta, håller i ett av de fyrtio lamm som finns här. Här finns utbildningar inom lantbruk, djurvård, naturturism och skogsbruk. Precis som de andra naturbruksgymnasierna ökar antalet elever även här.

I flera år i rad har de slagit sökrekord, och särskilt ökande popularitet har lantbrukslinjen.
– Det är givetvis glädjande men det är framför allt viktigt att vi har de här utbildningarna, i synnerhet utifrån det läge vi har i världen och Sverige nu. Vi behöver få fler verksamma inom de gröna näringarna eftersom de utgör en förutsättning för ett fungerande samhälle om vi till exempel ska kunna ha mat på bordet och en hållbar energiförsörjning. Men det handlar också om arbetstillfällen, skatteintäkter och möjligheten att kunna bo och verka på landsbygden, säger hon.

Anna tror att naturbruksgymnasiernas stora framgångar med ett ökat söktryck har att göra med många saker som växelverkar.
– Landsbygdsrelaterade frågor har blivit mer populära och kommit upp på den politiska agendan i större utsträckning. Unga vill arbeta med något meningsfullt, plus att många har jobb redan innan de tagit studenten, säger hon.