Omsättningen av samiska pedagoger inom förskola och skola har varit hög och för att få en tydligare bild av orsakerna bakom pro­blemet har en utredning gjorts. Utredningen är nu klar och har redovisats för en arbetsgrupp.

Frågan om varför omsättningen av samiska pedagoger har varit hög har diskuterats i den samiska samrådsgruppen och under våren 2019 bestämde man sig för att undersöka det hela lite närmare. Eva Forsgren fick i uppdrag att intervjua tidigare anställda och personer som arbetar som samiska pedagoger idag för att få en bild av varför omsättningen har varit så hög. Annika Berkö, enhetschef för språk och integration, berättar att utredningen nu är klar.

- Utredningen blickar delvis bakåt och beskriver hur det har sett ut. En del av de problem som lyfts fram har vi löst men rekryteringsfrågan är fortsatt svår. Vi får helt enkelt inte några sökande till de tjänster vi annonserar ut, säger Annika Berkö.

Ett annat problem som lyfts fram i utredningen är bristen på förförståelse för det samiska som leder till att de samiska pedagogerna känner sig utsatta och exkluderade. Annika Berkö berättar att den nya tjänsten som samisk vägvisare har en mycket viktig roll när det gäller att komma tillrätta med det här problemet.

- Vi är inne på den tredje terminen för den samiska vägvisaren. Hennes uppdrag är att sprida kunskap om det samiska språket och den samiska kulturen och vi ser att arbetet går framåt men det finns mycket kvar att göra, säger Annika Berkö.

När det gäller rekryteringsfrågan så är en åtgärd att ge möjlighet att fortbilda sig inom ramen för sin anställning. Omsättningen bland de samiska pedagogerna har minskat men det finns fortfarande mycket att göra.

- Vi behöver fler som vill arbeta med samiskt språk och kultur och vi jobbar ständigt med att hitta nya vägar för att kunna locka fler att ta chansen. Vi behöver jobba vidare tillsammans med den samiska samrådsgruppen för att hitta de bästa lösningarna, säger Annika Berkö.